– Kollegor som egentligen trivs säger upp sig på grund av lönen och går till bemanningsföretag eller privata vårdföretag. De har svårt att se varför de ska stanna kvar och nöja sig med 8 000 kronor mindre i månaden, säger Lotta Dickman, sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm, som har startat en namninsamling ”för rättvisa löner och hälsosamma villkor”.

Samtidigt hotar två tredjedelar av narkossjuksköterskorna på Astrid Lindgrens barnsjukhus att säga upp sig om de inte får gehör för sina krav på kraftigt höjda löner.

Stämningen är upprörd även bland sjuksköterskor vid intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset, på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska i Göteborg och andra sjukhus.

Missnöjet gäller främst lönerna för de mest erfarna sjuksköterskorna, som i många fall bara tjänar ett par tusenlappar mer än de som har minst erfarenhet.

Vårdförbundets krav på 10 000 kronor mer i månaden för dem som är ”särskilt yrkesskickliga” är tänkt att rätta till den skevheten.

Men just det här kravet pekar SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl ut som en försvårande fråga när förhandlingarna går in på upploppet (det gamla avtalet löper ut den 31 mars).

Ett stort lönelyft för en viss, utpekad grupp går inte att förena med den lokala lönebildning som gällt hittills, anser han.

– Också nivån är problematisk. Vi har att förhålla oss till löneökningstakten på resten av arbetsmarknaden, säger Niclas Lindahl.

SKL skyller den platta lönestrukturen på marknadskrafterna. De senaste åren har arbetsgivarna tvingats erbjuda höga löner för att kunna nyanställa sjuksköterskor, enligt Niclas Lindahl.

Men det är en felaktig förklaring, ägnad att förringa Vårdförbundets krav, hävdar förbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.

– Det är inte lönerna vid nyanställning som slår igenom. Under flera år har de mest erfarna – de som handleder, de som chefen lutar sig mot – fått stå tillbaka, medan de minst erfarna fått väldigt god löneutveckling.

Under perioden 2011 till 2017 fick de minst erfarna sjuksköterskorna årliga löneökningar på upp till sju procent per år, enligt Annelie Söderberg.

Inte genom att byta jobb, utan därför att arbetsgivaren satsade på dem.

– De minst erfarna fick mer i både kronor och procent än de erfarna som sjuksköterskor som handleder dem.

Vårdförbundet ser höjd lön för de särskilt skickliga som en förutsättning för att få kompetent personal till sjukvården i framtiden, och därmed nödvändig för patientsäkerheten.

SKL anser att höjda löner bara till en mindre del kan lösa bemanningskrisen.

Därutöver behövs digitalisering och nya yrkesgrupper som tar hand om andra arbetsuppgifter än de rent medicinska, enligt SKL.