Om en dryg vecka löper kollektivavtalet ut för närmare 100 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och andra grupper inom Vårdförbundet.

Förhandlingarna om ett nytt avtal är intensiva, och de senaste dagarna har tonläget mellan parterna skärpts.

Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg beskyller SKL för att hindra politikerna i kommuner och landsting att tala med facket och ta del Vårdförbundets syn på sjukvårdens problem.

En sådan dialog behövs för att de ytterst ansvariga ska förstå vad som krävs för att rekrytera och behålla kunnig personal, hävdar Annelie Söderberg.

– Döm om min förvåning när jag får höra att SKL gått ut med tydliga direktiv om att våra lokala politiker inte ska tacka ja till våra förtroendevaldas inbjudan till samtal, säger Annelie Söderberg i ett inlägg i Vårdförbundets avtalsblogg.

Där skriver hon även att hon blir ”extremt upprörd” över SKL:s agerande.

– När centrala förhandlingar pågår ska man inte ha lokala förhandlingar parallellt. Det är vi och facken ense om i vårt huvudavtal, och det har vi påmint de lokala arbetsgivarna om, kommenterar Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKL. Det är en ordning- och reda-fråga.

Opinionsbildning och uppvaktningar av politiker, både lokalt och nationellt, har varit en viktig del i Vårdförbundets avtalsrörelse.

Förbundet kräver 10 000 kronor extra i månaden till ”särskilt yrkesskickliga” och vill att politikerna ska ha förståelse för det.

En erfaren sjuksköterska som tar på sig stort ansvar tjänar bara några tusenlappar mer i månaden än en ny och oerfaren, trots att Vårdförbundet och SKL sedan många år tecknar sifferlösa avtal baserade på lokal lönebildning och individuella löner.

Utan möjlighet att göra lönekarriär blir yrkena inom sjukvården inte attraktiva, resonerar Vårdförbundet, som skyller den sammanpressade lönestrukturen på att arbetsgivarna inte orkar förklara och förankra löneskillnader.

– I flera yrkesgrupper har marknadspressen varit rätt stor på senare år, säger Niclas Lindahl. Ny personal har rekryterats med hjälp av höga ingångslöner – och det har stört den lönestruktur man har haft. Att rätta till det här tar tid, men vi håller med facken om att lönespridningen måste öka.

Sjuksköterskor hör till de grupper vars löner har ökat mest de senaste åren. 2015 – 2017 steg lönerna för barnmorskor med 11,3 procent och för sjuksköterskor med 10,0 procent, enligt LO:s ”Lönerapport 2018”.

Det kan jämföras med 6,5 procent för städare.

Ändå hävdar Niclas Lindahl bestämt att SKL i sina förhandlingar med Vårdförbundet följer ”märket” (den löneökningstakt som fack och arbetsgivare inom industrin enas kring) precis som alla andra arbetsgivare.

– Marknadspress har gjort att sjuksköterskor, undersköterskor och lärare har fått kraftigare löneökningar under några år. Men ser man på hela kommun- och landstingssektorn över en längre period är våra löneökningar i nivå med resten av arbetsmarknaden.