LO-förbunden kräver mer av S
Fackliga företrädare har en nyckelroll för att stoppa Socialdemokraternas tapp till SD. Partiet bör därför ta fackens krav på stort allvar, skriver Arbetets chefredaktör.
”Jag höll på att slå på arslet när jag hörde henne. Det var det jävligaste jag hört någonsin.”
Pappers ordförande Matts Jutterströms första reaktion var inte nådig när han lyssnade till Annie Lööfs presskonferens om innehållet i januariavtalet.
Känslorna har nu lugnat ned sig och LO gav grönt ljus till Stefan Löfven. Men när Socialdemokraterna i helgen går till kongress är det med en pressad relation till LO och dess förbund.
När Arbetet ringer runt till LO-förbunden framkommer att strategin förvisso är att knyta banden närmare till partiet.
Men också att det kommer komma med skarpare krav på den politik som förs liksom att fler med LO-bakgrund måste få en plats på höga positioner inom politiken.
SD är det parti som mer än något annat tar LO-väljare från S. Fackliga företrädare har en nyckel i att vända den utvecklingen
Det rimmar också väl med Kommunals slopade ekonomiska stöd till S. Det beslutet bottnade i en frustration över att så få kommunalare fanns representerade i politiken.
Nu ska en fond just möjliggöra att fackliga företrädare som vill engagera sig politiskt ska kunna få utbildning för det. Det är mycket möjligt att fler förbund följer efter.
För Socialdemokraterna behöver det här på intet sätt vara något dåligt.
Partiet skulle må bra av fler arbetarrepresentanter i politiken.
Och förbunden har ju själva starka skäl att driva opinion för den politik de vill ha genomförd – vilken ju inte nödvändigtvis är i linje med januariavtalet eller framtida regeringskonstellationer i ett stökigt politiskt landskap.
Resultatet i framtida valrörelser för Socialdemokraterna kommer också vara starkt beroende av att man drar jämnt med de fackliga kamraterna.
Det illustrerades förvånansvärt väl av Sverigedemokraternas Mattias Karlsson i den dokumentär om honom som nu visas på SVT.
Under valrörelsens brinnande slutskede pressas SD av den fackliga kampanjen och man har börjat backa i opinionen.
”Vilken kampanjapparat de har. Det är nästan läskigt” säger Karlsson, sannolikt väl medveten om att hans parti driver en politik som går tvärt emot vad arbetarkollektivet tjänar på.
SD är det parti som mer än något annat tar LO-väljare från S.
Fackliga företrädare har en nyckel i att vända den utvecklingen.
Det har S skäl att ta på stort allvar i den fortsatta politikutvecklingen.
