Efter år av förhandlingar har EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen enats om visselblåsarregler. Det återstår att formellt anta beslutet i rådet och parlamentet.

EU-parlamentarikern Max Andersson bytte nyligen till Partiet Vändpunkt, men har länge drivit frågan om visselblåsarskydd som miljöpartist. Han säger att överenskommelsen är en kompromiss som inte är perfekt, men att man kommit långt.

– Jag är väldigt glad över att den här frågan äntligen är i hamn. Vi får en stor förbättring av visselblåsarskyddet i väldigt många EU-länder. I de flesta länder har man nästan inget skydd alls.

EU-direktivet innebär att den som larmar om lagbrott hos arbetsgivaren skyddas mot repressalier, det kan gälla exempelvis ekonomisk brottslighet.

En omdebatterad fråga har varit om man ska vara tvungen att först av allt larma internt. Max Andersson och Miljöpartiet hade helst sett att visselblåsare skyddas även om om man till exempel går direkt till media.

Nu har förhandlingarna landat i en sorts medelväg. Visselblåsare skyddas om de vänder sig till myndigheter utan att först ha larmat internt. För att vara skyddad om man går till media krävs dock speciella omständigheter. Det kan vara till exempel att inget har hänt efter larm internt eller till myndigheter, eller att det finns risk för att allmänna intressen skadas.

– Jag hade gärna sett att man alltid fått gå direkt till media, säger Max Andersson.

Men han ser nuvarande lösning som en framgång utifrån den debatt som varit.

Max Andersson menar att reglerna främst påverkar i andra länder, men har viss betydelse även i svensk privat sektor – att det blir tydligare när de som arbetar där är skyddade om de går till media.

I offentlig svensk sektor finns redan ett starkare skydd, som består.

Från Europafacket kommer ett försiktigt välkomnande av överenskommelsen, men man är reserverad i sin kommentar framför allt utifrån att skyddet inte gäller larm om arbetares rättigheter. Larm om dålig arbetsmiljö ligger till exempel utanför skyddet, vilket Arbetet tidigare berättat om.

Max Andersson säger att detta är ett område som han är missnöjd med i kompromissen.

– Det känns ju fullkomligt orimligt att den som avslöjar att exempelvis ett företag inte betalar ut korrekta löner eller har en osäker arbetsmiljö inte ska omfattas av visselblåsarskydd. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan vi rättat till det här, säger han.

Frågan ska utredas på nytt när direktivet följs upp.