Stranden eller poolen? Över frukostmackan och kaffet ställs samma fråga för tolfte dagen i rad.

Poolen vinner igen. Treåringen har inte förstått charmen med havet och jag som älskar att se ut över horisonten räds maneter som tagit det trettigradiga vattnet i besittning.

Under en semester i Thailand gör man inte många knop. Förutom att gå mellan strand eller pool ska det väljas lunchställe och om man ska släcka törsten med en Singha, Leo eller Chang.

Men så klagar man lite ändå, trots att man slipper strul med kollektivtrafik och påklädning av overaller. Det är ju faktiskt lite för kvavt. Och all denna insmörjning med solskydd och myggspray!

För turisterna på Koh Lanta är denguefeber semesterns största farhåga förutom maneternas bränntrådar. Så på med ytterligare myggspray. En full svensk, på en tråkig sportbar, tjatar om att man måste dricka tre liter vatten om man legat i dengue.

Längs gatan hyr svenska familjer lägenheter som är dyrare än i Stockholms innerstad. Två svenska skolor på ön driver upp priserna.

Att vistas i paradiset kostar. Rika västerlänningar betalar med baht, andra med sina liv.

Enligt Global Slavery Index lever drygt 600 000 människor i Thailand i slaveri, varav en stor andel hittas inom landets fiskesektor. Tiotusentals tvångsarbetare är migranter, de flesta från folkgruppen rohingyer som flytt undan våld och förtryck i Myanmar.

I Thailand utnyttjas de i jakten på mer fisk och skaldjur, vilket både svenska och utländska medier rapporterat om.

I Expressen berättar en före detta slav, som tvingades leva fem år ombord på en fiskebåt, om hur han sett vänner skållas med kokande vatten innan de slängts i havet för att dö.

Det finns grader i helvetet.

Men Thailand, som är en av världens största exportörer av just skaldjur, har nyligen ratificerat ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg.

Vilopaus, kontrakt och utbetald lön kanske kan bli verklighet nästa år. Arbetsmarknadsminister, general Adul Sangsingkeo, lovar ett helhjärtat engagemang för att förbättra skyddet för arbetstagare.

Å andra sidan kanske det mest är fluffiga ord från en militärregering som inskränker yttrandefriheten för sina invånare.

Om ILO-avtalet och slavar läser jag när jag landat i slasket. Och så får jag lite mer dåligt samvete efter en långflygning med massa utsläpp.