Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Den brittiska arbetsmarknaden drar åt många olika håll – samtidigt.
Nyligen presenterade brittiska Office for National Statistics (ONS) en prognos där de brittiska lönerna spås öka med 3,4 procent i år och reallönerna (då inflationen räknats bort) tros höjas med 1,3 procent.

Flera andra prognosmakare gör liknande bedömningar.

Att lönerna är på väg upp har till stor del att göra med att arbetslösheten nu ligger på låga 4 procent (i Sverige är den 6,2 procent, enligt Eurostat) och så låg har den inte varit sedan 1970-talet.

Företagen, inom framförallt verkstadsindustrin, har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Denna vecka har brittiska medier även rapporterat om att flera brittiska företag räknar med att höja ingångslönerna i år.

Stigande löner och låg arbetslöshet får det att låta som allt är frid och fröjd på den brittiska arbetsmarknaden.

Så är dock inte fallet.

Över dessa positiva siffror vilar en mörk skugga. Brexit.

Bland företagen inom exempelvis servicebranschen finns en oro för vad som kan hända om Storbritannien lämnar EU utan ett övergångsavtal.

Om det inte finns något avtal innan den 29 mars, som är det datum Storbritannien planeras lämna EU, så kan det bli en så kallad hård brexit där varor ska förtullas och köerna vid gränserna kommer att ringla långa.

Utländsk arbetskraft är en viktig ingrediens i den brittiska arbetsmarknaden där 2,2 miljoner EU-medborgare jobbar i dag.

Ett Storbritannien som lämnar unionen är inte heller lika attraktivt för utländska företag.

Den japanska biltillverkaren Honda meddelade nyligen att de om tre år stänger sin fabrik i Swindon i sydvästra England. Kring 3500 jobb kommer att försvinna.

Då Honda öppnade fabriken för snart 35 år sedan var deras främsta argument att dem kunde sälja bilar till Europa utan tullar och besvärande regler.

Osäkerheten kring vad som ska hända efter det brittiska utträdet har påverkat beslutet om att lägga ned.

Att EU dessutom nyligen slutit ett frihandelsavtal med Japan innebär att det blir mer lönsamt att skicka tullfria bilar från Japan än att riskera att betala en 10 procentig tull på fordon som sätts samman i Storbritannien.

Hondas nedläggning har fått Frances O’Grady, ordförande för TUC (motsvarande LO), att reagera och komma med en uppmaning till den brittiska premiärministern Theresa May.

– Sluta agera som den jobbiga pojken längst bak i klassrummet.

Det brittiska facket kräver att Theresa May helt stryker alternativet att lämna unionen utan ett avtal och att hon börjar hörsamma den kritik som förs fram.

Flera röster inom facket anser att May inte tagit arbetares oro för jobben på allvar. Det är först den senaste tiden som hon räckt ut en hand och lyssnat på den fackliga oron.

– Och det har bara varit ett pr-trick inför medierna, fnyser Frances O’Grady i en intervju i BBC.

Frances O’Grady, brittiska facket TUC:s ordförande.

Honda är långt ifrån ensamt om att ge upp affärsplaner i landet. Förra månaden beslutade Ford att dra ned med 400 jobb i sin fabrik i Bridgend för att komma närmare den europeiska marknaden.

Japanska Nissan gjorde nyligen en u-sväng och bestämde sig på grund av brexit för att inte bygga sin nya stadsjeep, Xtrail, i Sunderland.

Från andra håll hörs spekulationer om att ett brexit kan få negativa effekter på fastighets- och finansmarknaden.

Problemet försvinner inte heller även om EU och Storbritannien kommer överens om ett övergångsavtal.

Även om den akuta krisen då avvärjs så är ett övergångsavtal endast en tillfällig lösning. De företag som finns kvar i landet kommer att sväva i osäkerhet om vilka villkor som gäller tills ett permanent avtal är klart och det kan dröja lång tid.

Osäkerheten om framtiden gör att Bank of England nyligen sänkte sin prognos för tillväxt och varnade för att risken för en lågkonjunktur ökat.