2018 var det fredligaste året på svenska arbetsmarknad sedan 1965 då man började föra statistik.

Den enda konflikt som ledde till förlorade arbetsdagar var när 50 piloter på Ryanair genomförde en endagsstrejk för att få kollektivavtal. De nådde inte hela vägen fram men lyckades få arbetsgivaren att skriva på ett avtal om att förhandla om kollektivavtal.

En anledning till lugnet på arbetsmarknaden var att det var få avtal på förbundsnivå som var uppe till omförhandling. Totalt var det 30 stycken, som omfattade omkring 235 000 anställda. Det kan jämföras med 2020 då närmare tre miljoner anställda berörs av avtalsförhandlingar.

– Men vi har haft små avtalsår tidigare och då har antalet förlorade arbetsdagar varit högre, säger Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.

Beror det på att det var mindre stridslystna parter än annars?
– Nej, det vill jag inte påstå. Jag kan bara konstatera att det är det lägsta antalet dagar sedan mätningarna började. Parterna har tagit ansvar och det är bra för svensk arbetsmarknad.

De fredligast respektive mest konfliktfyllda åren på svensk arbetsmarknad

Även om det är ännu färre personer som omfattas av avtalsförhandlingar i år så har 2019 redan varit mer konfliktfyllt än 2018. Anledningen är den så kallade hamnkonflikten.

– Under 2018 förhandlade parterna på central nivå. Men i år har det redan lagts en bit över 100 varsel i den konflikten, säger Per Ewaldsson.

Hur många förlorade arbetsdagar det handlar om är oklart, då Medlingsinstitutet inte har någon fortlöpande summering.

Även på lokal nivå, där något förbund har en tvist om att teckna kollektivavtal med en enskild arbetsgivare, var 2018 fredligt.

Endast åtta varsel lades som ledde till medling, varav Ryanairkonflikten var en. Där var 2006 något av ett toppår, men sedan dess har trenden varit stadigt nedåtgående.

Men enligt Per Ewaldsson avspeglas det inte i antalet nytecknade kollektivavtalsbindningar.

– De har legat ganska stabilt på omkring 15 000 per år om vi tittar på en tioårsperiod. Så det är ingen minskning av den fackliga aktiviteten på det området. Men det visar att det finns en samsyn när det gäller kollektivavtalsmodellen, att det är något som både arbetstagare och arbetsgivare tjänar på.