1. Svagt anställningsskydd

Det danska anställningsskyddet, som till stor del regleras i avtal, är betydligt svagare än det svenska.

Vid arbetsbrist finns inga regler om turordning – arbetsgivaren bestämmer själv vem som får gå. Längre tids sjukdom leder också ofta till uppsägning, utan hinder av lagen.

Leder de här reglerna till godtycke? Att chefens kelgrisar behåller jobbet?
– Nej, vi ser inte den risken, svarar Mads Busck, arbetsmarknadsrådgivare vid FH, den danska huvudorganisation som motsvarar LO. I praktiken är det kompetens som avgör. Att de som är duktigast behåller jobbet är rimligt.

Att det danska anställningsskyddet är svagare än det svenska gäller inte i alla avseenden. Många kollektivavtal följer en lag, ”funktionärlagen”, som stadgar något längre uppsägningstider än svenska las vid anställningstider mellan sex månader och sex år.

I internationella undersökningar hör danskar till dem som är mest nöjda med sina jobb och känner sig mest trygga.

2. Generös a-kassa

Dagpenningen i den danska a-kassan är 90 procent av lönen. Det gäller hela ersättningsperioden, som är upp till två år (tidigare var den fyra år).
Dagpenningen ger högst 18 866 kronor i månaden, vilket motsvarar mellan 26 000 och 27 000 svenska kronor.

Beloppet gäller den som är heltidsförsäkrad. För att bli det krävs att man har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och tjänat minst 19 448 kronor varje månad.

För deltidsförsäkrade, som tjänat minst 155 580 kronor under ett år, ger dagpenningen som mest 12 577 danska kronor per månad, drygt 17 000 svenska kronor.

Oklart vad flexicurity kan betyda i Sverige

Arbetsrätt

Arbetslösa har rätt till, och plikt att delta i, aktiviteter. Men de har också möjlighet att ta semester med ersättning, så kallad feriepeng.

Dagpenningen är indexerad (till skillnad från Sverige, där den högsta dagpenningen bara ändras genom riksdagsbeslut). Trots det har den inte hängt med löneutvecklingen, enligt en rapport från danska LO 2018. Sedan 1995 har dagpenningen sjunkit med nio procentenheter i förhållande till lönerna.

Netto är urholkningen större, eftersom skatten på arbete har sänkts. Det är ett hot mot flexicuritymodellen då minskad ekonomisk trygghet väcker krav på att facket ska förhandla fram längre uppsägningstider eller högre avgångsvederlag.

I Danmark får en betydligt större andel av de arbetslösa ersättning från a-kassan än i Sverige.

3. Arbetsmarknadspolitik

Danmark har en lång tradition av att satsa stora resurser på arbetsmarknadsåtgärder. När Sverige flyttade fokus till billigare åtgärder, exempelvis coachning, fortsatte Danmark att ge kvalificerade utbildningar.

Det danska stödet för dem som behöver byta jobb är dock svårt att överblicka, eftersom många aktörer är inblandade, bland dem a-kassorna.

Som andel av BNP satsar Danmark nästan dubbelt så mycket som Sverige på omskolning och andra åtgärder. Räknat per arbetslös är skillnaden ännu större.