Fackens framtid är global
Utan samarbete blir alla utom de allra rikaste förlorare. När företagen är globala måste också facket vara det, skriver Arbetets chefredaktör.
Stuart Appelbaum, ordförande för USA:s största handelsfack RWSDU, inleder med att tacka Handels när han under ett besök i landet deltar i förbundets eftervalskonferens.
Anledningen är att Handels nyligen bistod i frostiga förhandlingar med H&M i New York.
Resultatet efter tuffa sessioner blev att de anställda fick rätt till vila, bättre arbetstider och att deltidare fick rätt till fler timmar.
Det är annars en bekymrad fackföreningsledare som är på plats i Stockholm.
Udden i Appelbaums kritik riktas mot Amazon och i vidare bemärkelse gigekonomins konsekvenser.
Om det här är framtiden för arbetare ser den mörk ut
Amazon är ett företag som i USA utmärkt sig genom att bekämpa all facklig organisering och där en tredjedel av arbetsstyrkan tvingas gå på bidrag för att lönen inte räcker att leva på.
Stuart Appelbaum tar lageranställda Rashid som exempel. En man som vittnat om tolvtimmarsarbetsdagar, att anställda måste hantera 200–300 lådor per dag och att han på grund av de långa arbetsdagarna inte hunnit träffa sina döttrar på flera veckor.
Efter mindre än tre månader på jobbet tvingades han ta ledigt eftersom han utvecklat handledsskadan karpaltunnelsyndrom av arbetsbelastningen.
Rashids historia tjänar samtidigt som en större berättelse om framtidens jobb och den fjärde industriella revolutionen.
Där arbetsgivare ändrar relationen till arbetare. Där man inte längre är anställd utan egenanställd och saknar trygghet.
Om det här är framtiden för arbetare ser den mörk ut.
Amazon är i detta nu på väg att etablera sig i Sverige.
Ett dotterbolag är redan här och ansökan har lämnats in till Finansinspektionen om att kunna erbjuda betaltjänster.
För svenska fack kommer detta att bli en stor prövning.
När Appelbaum under besöket i Sverige intervjuas av Arbetet Global får han frågan om hur facket bör agera mot företag som Amazon.
Svaret lyder: ”Du måste arbeta med lokal organisering samtidigt som du arbetar globalt. Det är inte ett val. Du måste göra bägge delarna, och de fack som inte gör det kommer att ta stryk.”
Det är en uppmaning som är utmanande i en tid när allt fler människor vänder sig ifrån globalisering mot nationalistiska strömningar.
Men poängen är viktig. Utan samarbete blir alla utom de allra rikaste förlorare.
När företagen är globala måste också facket vara det.
Som i fallet med H&M i New York, där samarbete mellan ett amerikanskt och ett svenskt fack innebar att de anställda fick det bättre på jobbet.
