Sveriges hållning i frågan om Frontex utvidgning förankras i riksdagens EU-nämnd och har därför påverkats minimalt av osäkerheten kring regeringsbildningen.

– Vi vill ha det här på plats enligt den plan som ligger, det vill säga från 2020 och framåt. Om vi någon gång ska ta bort de inre gränskontrollerna måste det yttre gränsskyddet stärkas, säger Morgan Johansson (som fram till nyligen var inrikesminister i övergångsregeringen).

I december, när EU:s inrikesministrar senast sammanträdde om Frontex, menade flera länder att tidsplanen är för optimistisk.

Vad anser du om det?
– Jag såg att Tyskland och Österrike gjorde sådana uttalanden. Mötet handlade egentligen inte alls om tidsplanen, utan om Frontex mandat. Vår linje är fortfarande att det här ska vara på plats till 2020. Det kommer att krävas fler personer från vår sida, men det är ett åtagande som Sverige kommer att klara av.

Med det nya mandatet ska Frontex kunna operera i länder utanför EU. I vilka sammanhang skulle det kunna vara?
– Det handlar till exempel om att bistå tredje land vid återresor till annat tredje land, som från Serbien till Afghanistan. Frontex ska också kunna jobba i till exempel Afrika utmed migrationsströmmarna där och bidra med ökad säkerhet.

Frontex styrkor är beväpnade men mandatet att använda våld är begränsat till nödvärn. Kommer det att förändras?
– Nej, Frontex ska inte bli någon stridsstyrka.

Nästa sammanträde är i mars. När kommer beslut i frågan?
– Jag hade hoppats få det löst under våren, eller allra senast till hösten. Men jag ser också de skeptiska signalerna från en del tunga länder.

Fotnot: Tredje land används som begrepp om länder som inte är medlemmar i EU.