Annie Lööf var först ut. Förra fredagen, 11 januari, fick C-ledaren presentera vilka delar hon fått igenom i den historiska uppgörelsen mellan Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Januariavtalet var fött.

Det var när hon kom till arbetsrätten, för att bara nämna en punkt, som ilskan vaknade till i de fackliga S-leden.

För Susanna Gideonsson hade den väckts redan innan. Hon är förbundsordförande för Handels men sitter också i Socialdemokraternas verkställande utskott och partistyrelse.

Efter ett partistyrelsemöte per telefon var man överens om att acceptera innehållet i den blocköverskridande uppgörelsen. De var på det klara med att alternativet vore värre.

– När man hör om en sån här grej, då slår ryggmärgsreflexen först till att nu ska vi bara skrika nej. Men sen måste man också börja fundera – vad är alternativet? säger Susanna Gideonsson.

För henne är alternativet tydligt, att konservativa och högerextrema krafter hade fått styra.

Men att svälja en fördelningspolitik som hon tycker är ”åt fanders” är inte lätt. Någon splittring i verkställande utskottet eller partistyrelsen var det dock inte tal om, understryker hon.

Hon tycker att nyfikenheten kring själva S/MP/C/L-förhandlingarna är överdriven. I stället liknar hon Socialdemokraternas upplägg vid det som gäller vid kollektivavtalsförhandlingar.

En mindre grupp som sitter i rummet där själva förhandlingarna sker. Den förankrar med en liten större skara människor och de slutgiltiga besluten tas i någon form av styrelse.

Nu är Stefan Löfven (S) statsminister i en S/MP-regering som samarbetar med C och L, och lite med V.

På måndag, 21 januari, kommer han till riksdagen och läser upp regeringsförklaringen och uppställningen av ministrar står klar. Troligtvis blir det en socialdemokratisk arbetsmarknadsminister som ska driva flera av de frågor som lär svida både för S och LO.

– Jag tror inte att det är något önskeuppdrag för en S-arbetsmarknadsminister. Men det är ju så med jobb. man kan inte önska allt, man är tvungen att göra jobbet, säger Susanna Gideonsson.

I april i år ska arbetsmarknadsministern ha tillsatt en statlig utredning om förändringar i lagen om anställningsskydd, Las. Till 2021 ska Las-förändringarna genomföras. Kommer inte parterna överens genomförs utredarens lagförslag.

En annan facklig företrädare pekar på att de direktiv som den statliga utredaren får kring lagen om anställningsskydd blir centrala.

Hur mycket kommer utredaren att ta hänsyn till parternas förhandlingar? Det kan bli den viktiga frågan, menar företrädaren och poängterar att det krävs någon med kunskap om relationen mellan fack och arbetsgivare för att leda utredningen.

Just att lagstiftning väntar runt hörnet om inte parterna kommer överens är något som flera fackliga företrädare risat. De menar att ett hot om lagstiftning gör att maktens vågskål väger över till arbetsgivarnas fördel.

Men IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä låter inte lika oroad. LO har sedan i fjol förhandlat med Svenskt Näringsliv om turordningsregler, omställning och trygga jobb.

– I och med att det blir en utredning och inte ett förslag på direkta förändringar får parterna tid att förhandla. Nu har vi ett och ett halvt år på oss ungefär, det är bra med tid. Kommer fack och arbetsgivare fram med ett förslag så brukar politikerna i olika färger lyssna.

Du låter inte lika oroad över skrivningarna i S, MP, C och L-uppgörelsen som andra fackliga företrädare?
– Nej, jag gör inte det.

Veli-Pekka Säikkälä betonar att det så kallade Januariavtalet inte bara slår fast att det ska bli utökade undantag från turordningsreglerna.

Det står också att utredningen ska komma med förslag på hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdas omställningsförmåga ska stärkas.

Och att utredaren ska jobba fram idéer på hur det kan bli bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

– LO har begärt förhandling med Svenskt Näringsliv om de här frågorna. Det finns rätt mycket här som gör att utredningen kommer vara bred. Och våra förhandlingar är också breda. Så jag är inte upprörd.

Han anser att alternativet – snabba förändringar direkt – hade varit värre.

– Visst, vi får ett politiskt tryck nu på att förhandla en egen lösning. Men Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck. Likaså Industriavtalet, för att det på 90-talet fanns tryck på att få ordning på lönebildningen, konstaterar Veli-Pekka Säikkälä.

Har Socialdemokraterna sålt ut sin själ eller räddat landet? Det är två olika bilder som dyker upp i debatten.

– Jag tycker det är så oerhört svartvitt och förenklat. Bara för att man inte lyckas få allt så har man inte sålt ut sin själ. Det är likadant med den andra bilden. Ja, man har räddat landet, i alla fall från en konservativ regering i fyra år, säger Handels Susanna Gideonsson som sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Hon tycker att det är omöjligt att säga vilket parti som vunnit mest på uppgörelsen, och vill inte spekulera i det.

En annan facklig företrädare konstaterar att det nog är själva uppgörelsen med S som gör ondast för C och L. Liksom den halva familjeveckan. Och den spräckta Alliansen.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä tror att det blir svårt för Centerpartiet eller Liberalerna att stoppa en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare om turordningsregler, omställning och liknande med argumentet att dealen inte är tillräcklig.

Han ser ett ”stort paket” framför sig. Som kan täcka allt från turordningsregler till kompetensutveckling i jobbet, omställning och en a-kassa som är bättre än dagens.

– Jag är övertygad om att vi kan komma med ett förslag som vi överlämnar till politikerna.