Utredningen har föregåtts av flera års intensiv debatt och frågor om assistansersättning, svårt funktionshindrade barns hjälp med andning och sondmatning och diskussion om kostnader som ökar, påstått fusk och övervinster.

När utredningen tillsattes 2016 tryckte den rödgröna regeringen hårdast på att bromsa kostnader och föreslå besparingar och beordrade Försäkringskassan att bryta utvecklingen.

Förra våren tog dock regeringen bort det uttryckliga sparkravet.

Men statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag, enligt direktiven. Med utredningens förslag blir kostnaden i stort oförändrad, men en del omfördelningar sker. Kommunernas kostnader ökar, men staten ska ersätta dem för det.

– Jag föreslår inga besparingar, säger utredaren Gunilla Malmborg i en intervju med TT.

Hennes arbete har kantats av kritik om att utredningen skulle vara på väg att rasera LSS-insatser för funktionshindrade och assistansersättningen.

Familjer, anhöriga, politiker och företrädare för funktionshindrade har känt oro inför vad utredningen ska komma med.

– Jag förstår att det finns en oro och direktiven var ganska tuffa. Vi har hållit oss inom den ram vi haft, vi har inte kunnat utvidga insatser så att många fler kan få. Men alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen, ingen blir utan, säger Malmborg.

I dag har knappt 20 000 personer personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i.

Ett av de viktigare förslagen handlar om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form.

I stället ska de hos kommunen söka det som utredaren kallar personligt stöd för barn, ett nytt LSS-stöd som kommunerna får utföra.

– Det ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag, ett mer ändamålsenligt stöd, säger Malmborg.

Hon tänker sig att det i praktiken utformas som personlig assistans, men med kommunen som ansvarig.

I stödet ska sådant som hjälp med andning och sondmatning ingå. Kommunerna ska garantera kvalitet och ge familjerna inflytande över utförandet.

– Men vi tänker att detta ska vara ett bättre stöd. inte att det ska försämra för familjerna, säger utredaren som tror att långsiktighet och kompetens kan stärkas med förslaget.

Utredningen föreslår att personer som är över 16 år och har en psykisk funktionsnedsättning inte längre ska omfattas av personlig assistans. Den ska ersättas av insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.

Staten föreslås få ta hela ansvaret för den personliga assistansen. I dag är ansvaret, därmed också kostnaden, delat mellan kommun och stat.

Försäkringskassan föreslås få ansvara för besluten, den enskilde ska inte behöva ansöka på två ställen.

Utredningen föreslår lägre schablonersättning för brukare som har, till exempel, sin sambo anställd som assistent. Kostnaderna för assistansen bedöms vara lägre där än hos brukare som inte delar hushåll med en assistent.

Dubbel assistans har ökat kostnaderna, enligt utredningen. I framtiden ska det bara beviljas om det inte går att anpassa bostaden eller använda hjälpmedel som gör att dubblering inte behövs.

När debatten gick het om regeringens sparkrav 2016 sade det dåvarande ansvariga statsrådet att fusket var omfattande, en uppskattning på tre miljarder nämndes.

– Men vi har en mer nyanserad bild, fusk är ingen huvudfråga, säger Malmborg.

Skälen till att kostnaderna har ökat är enligt utredningen i huvudsak att befolkningen växer (bland annat genom invandring) och politiska beslut om att personer med psykiska funktionshinder kan omfattas av assistansersättning samt att personer som har assistans får behålla den efter 65 år.

De många privata bolagen och utförarens intåg på marknaden för assistans har också ökat kostnaderna, åtminstone i en snabbare takt än vad som annars hade blivit fallet.

Men LSS-insatserna för funktionshindrade och assistansersättningen har också blivit mer etablerade och kända. Och fler behov, som kanske tidigare utfördes på sjukhus, kan klaras genom egenvård i hemmet tack vare assistansen.

– Man har upptäckt vilken frihet man kan få med assistans. Personlig assistans har blivit ett alternativ, säger Gunilla Malmborg.

Lars Larsson/TT

Utredningen om LSS

• Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

• I uppdraget har ingått att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Samtidigt ska LSS-insatserna bli mer ändamålsenliga.

• Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.

• Förslagen väntas minska statens kostnader med 600 miljoner kronor per år.

• Kommunernas kostnader bedöms öka med 300—400 miljoner per år.

• Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.

• Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn. Uppemot 4 000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.

• Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.

• Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.

• Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.

• Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.

• Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.

• Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.

Källa: Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen