Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

”Patetisk feghet”, säger Skottland.
Efter en helg och en förmiddag full av rykten och spekulationer tog May till slut själv till orda inför parlamentets underhus på måndagseftermiddagen.

Budskapet: det blir ingen omröstning på tisdagen om utträdesavtalet med EU.

– Om vi går vidare och håller omröstningen i morgon skulle avtalet avvisas med stor marginal. Vi kommer därför att skjuta upp omröstningen, sade May.

Anledningen: först och främst den så kallade nödlösningen om Nordirland, som kritiserats för att i princip hålla kvar landsdelen inom EU, om ingen annan lösning kan hittas.

– Jag har lyssnat noga på vad som har sagts i den här kammaren. Det står klart att det finns bred oro om den nordirländska nödlösningen, sade May.

Nu ska premiärministern i stället ta en diskussion med EU och ledarna för övriga EU-länder om vad som kan göras.

– Jag kommer att diskutera den oro som det här huset har uttalat. De är öppna för diskussioner, hävdade May.

Enligt uppgifter till tidningen Daily Telegraph kan premiärministern redan på tisdagen vara på väg till Bryssel för att träffa EU:s chefsförhandlare Michel Barnier med flera.

Oavsett det samlas ändå samtliga stats- och regeringschefer på torsdag till årets sista EU-toppmöte — som sannolikt nu kommer att domineras stort av brexitläget. EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk kallar till ett särskilt möte om brexit, och varnar samtidigt för att unionen inte kommer att omförhandla avtalet med Storbritannien, skriver AFP.

– Vi kommer även att diskutera vår beredskap inför ett scenario utan ett avtal, i och med att tiden håller på att rinna ut, säger Tusk.

Kritiken mot May är svidande.

– Patetisk feghet, sade Kirsty Blackman från Skotska nationalistpartiet (SNP) i parlamentet och upprepade därigenom ord som hennes partiledare Nicola Sturgeon redan uttalat.

”Regeringen har nått vägs ände och kollapsar nu i kaos”, ansåg Sturgeon och lovar stöd till huvudoppositionen i Labour för en eventuell förtroendeomröstning. Samma löfte kom även från Liberaldemokraterna.

Men kritiken finns också på den egna sidan.

”Villkoren i utträdelseavtalet var så usla att de inte vågar lägga fram det för omröstning i parlamentet. Det här är inget som kännetecknar en stabil regering eller en stark plan”, skrev Mays partikamrat Steve Baker i ett uttalande.

– Snälla premiärministern! Börja lyssna och kom tillbaka med ändringar i utträdesavtalet, för annars blir det nedröstat! manade i sin tur Nigel Dodds, biträdande partiledare för nordirländska unionistpartiet DUP, i parlamentet.

Det brittiska underhuset kommer under tisdagen att hålla en tre timmar lång debatt om Mays beslut, efter en begäran från oppositionspartiet Labour.

Vad som sker nu är fortsatt oklart. Det brittiska utträdet är fortsättningsvis tänkt att ske den 29 mars, men May gav inga besked om till när omröstningen skjuts upp.

Rent tekniskt kan det dröja till slutet av januari — eller till och med ännu längre.

”Det är i så fall ytterligare sex veckors försening för en tidtabell som redan är smärtsamt knapp”, noterade tidningen The Suns politiske redaktör Tom Newton Dunn på Twitter.

Från EU-sidan hörs samtidigt inte några omedelbara jubelrop kring tanken på nya förhandlingar.

– Det avtal som finns kommer inte att förändras. Det har tagit två år att få fram. Det är en rättvis uppgörelse för båda sidor, sade Irlands utrikesminister Simon Coveney på väg in till måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Utträdesavtalet om brexit

Enligt det utträdesavtal som förhandlats fram mellan EU och Storbritannien kommer det brittiska utträdet den 29 mars 2019 att följas av en övergångsperiod fram till åtminstone den 31 december 2020, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Under övergångsperioden gäller nuvarande EU-regler i Storbritannien. Den 29 mars nästa år kommer dock britterna att lämna sina platser i EU-parlamentet och i EU-kommissionen. Storbritannien förlorar samtidigt sin rösträtt i EU:s institutioner.

Under övergångsperioden kommer britterna att fortsatt betala sin ”medlemsavgift” till EU. Samtidigt ska avtal om framtida relationer med EU, exempelvis om handelsavtal och fiskerättigheter, förhandlas fram.

Utträdesavtalet ger EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i EU ungefär samma rättigheter som i dag.

Avtalet slår även fast Storbritanniens finansiella åtagande till EU efter utträdet. Kostnaderna för britterna bedöms bli minst 400 miljarder kronor.

I ett protokoll till utträdesavtalet finns en reservlösning för Nordirland om ingen annan lösning hittas. Lösningen — kallad backstop på brexitengelska — ska förhindra att gränskontroller återupprättas mellan Nordirland och EU-landet Irland.

Reservlösningen innebär att EU och hela Storbritannien, inklusive Nordirland, ska ingå i ett gemensamt tullområde. Nordirland ska dock även följa EU-krav för den inre marknaden när det gäller varor.