Gula västarna pressar Macron

Klockan åtta i kväll ska Emmanuel Macron hålla tal till nationen, meddelar Élyséepalatset.

Innan dess kommer presidenten att möta fack, arbetsgivarorganisationer och lokalpolitiker. För Macron är förhoppningen att hitta ett sätt att dämpa missnöjet hos gula västarna, rörelsen vars demonstrationer, vägblockader och upplopp under den senaste månaden lamslagit stora delar av Frankrike.

Den höjning av bränsleskatten som ursprungligen utlöste protesterna har redan dragits tillbaka, utan att missnöjesyttringarna för den sakens skull minskat i styrka. Gula västarnas krav har vuxit i takt med att rörelsen vuxit, och i allt högre utsträckning kommit att fokusera på välfärdsfrågor.

Listan som representanter för rörelsen den 27 november överlämnade till regeringen innehöll både krav på bättre behandling av asylsökande och minskad invandring så länge ”krisen” pågår.

Strejk i Frankrike mot Macrons jobbreform

Global

Liksom krav på höjda minimilöner och pensioner, jämställda löner, anställningsstöd till unga och minskade barngrupper i förskolan.

Arbetsmarknadsminister Muriel Pénicaud säger enligt France 24 att Macron kommer att föreslå ”konkreta och omedelbara” åtgärder. Samtidigt avfärdar hon höjda löner.

– Att höja minimilönen skulle minska antalet jobb. Många småföretag har inte råd och skulle gå i konkurs.

Enligt statligt finansierade ekonomiinstitutet OFCE minskade den disponibla inkomsten för ett genomsnittligt franskt hushåll med 440 euro från 2008 till 2016.

Missnöjet över ökande levnadskostnader och krympande marginaler tycks vara det kitt som förenar den spretiga rörelsen.

– Vi har inte fått en löneökning på tio år, det är vidrigt. Det är inte ens så att vi hankar oss fram, det går helt enkelt inte längre, säger vårdanställda Lydie Bailly till The Local.

Franskt uppror sprids

Global

Gula västarna kallar Macron en president för de rika, och anklagar republikens ledare för nonchalans inför folkets problem.

– Inte en gång har presidenten tilltalat folket. Det har varit total förnekelse från vår president, säger Éric Drouet, en av rörelsens talespersoner, enligt The Guardian.

Dominique Reynié, professor i statsvetenskap vid Institut d’Etudes Politiques de Paris, menar att Frankrikes politiska etablissemang var helt oförberett på gula västarnas genomslagskraft. Samt att känslan av ett växande avstånd mellan folk och folkvalda bidragit till rörelsens tillväxt.

– Det är provinserna mot Paris, den stolta och föraktfulla huvudstaden. Och Paris har aldrig varit så olikt resten av landet. Sprickan är väldigt, väldigt skarp, säger han till The Guardian.

Hårdare regler hot mot asylsökande

Global

De franska facken ställde sig inledningsvis avvaktande till de ledarlösa gula västarna, och centralorganisationen CGT:s ordförande Philippe Martinez varnade för att fascister försökte infiltrera dess vägblockader.

Men i takt med att rörelsen fortsatt växa har vissa kontakter tagits.

När CGT och transportfacket FO förra veckan hotade med strejk löd ett gemensamt uttalande: ”Detta handlar om att försvara reallönerna, precis som gula västarna.”

Till Arbetsvärlden säger CGT:s Fabrice Angeï att det finns beröringspunkter mellan fackets och rörelsens mål.

– Från början handlade det om att det fanns tecken på att extremhögern delvis stod bakom, och att de ville vara fria från politisk och facklig styrning. Men med tiden har deras krav alltmer börjat likna våra.