EU-medlemskapet har i huvudsak varit positivt för en majoritet av svenska företag och arbetstagare. Men en mer kontinentaleuropeisk modell med ett större politiskt inflytande över arbetsmarknadsfrågorna har starka förespråkare inom EU.

Det innebär att den svenska kollektivavtalsmodellen utsätts för allt fler påfrestningar. Utmaningarna är många. Detta måste vi som parter förhålla oss till.

När regler som berör arbetsmarknaden sätts gemensamt inom EU måste dessa kunna förenas med den svenska arbetsmarknadsmodellen med självreglering.

Vi, parterna i den privata sektorn, vill värna vår kollektivavtalsmodell, och därför har vi i höst bildat Arbetsmarknadens EU-råd. Syftet är att bättre och mer långsiktigt tillvarata våra gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.

EU:s institutioner håller ett högt tempo inför vårens val till Europaparlamentet. En rad förslag till lagstiftning som rör arbetsmarknaden är på väg in i slutförhandlingar.

Flera frågor med betydelse för partssystemet förhandlas just nu.

Det gäller exempelvis förslaget till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor som riksdag och regering, liksom parterna på arbetsmarknaden, ansett innebära risk för ett allvarligt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det ligger därför i vårt gemensamma intresse att hitta garantier för parternas autonomi och avtalsfrihet. Lagstiftningsinitiativen på EU-nivå kommer inte att avstanna

Peter Jeppsson, Karl-Petter Thorwaldsson & Martin Linder

Även förslaget om att inrätta en europeisk arbetsmyndighet är högaktuellt. Vårt svenska system där parterna bär ett huvudsakligt ansvar för kontroll och efterlevnad av villkoren på arbetsmarknaden utmanades i vissa delar i EU-kommissionens förslag.

Men efter invändningar från flera medlemsstater – inklusive Sverige – föreslås den nya myndigheten att få ett mindre omfattande uppdrag.

Exemplen visar att beslutsprocessen går att påverka. I båda de nämnda lagstiftningsförslagen har arbetsmarknadens parter dragit i samma riktning.

Kan vi som parter inom ramen för Arbetsmarknadens EU-råd, komma till gemensamma ställningstaganden ökar möjligheterna att påverka såväl den svenska regeringen som EU:s aktörer i deras ställningstaganden.

Vi är övertygade om att detta behövs för att värna kollektivavtalsmodellen – nu och i framtiden. Tillsammans kan parterna utöva inflytande över de regelverk som omger kollektivavtalsmodellen.

Arbetsmarknadens EU-råd ska därför arbeta för:

• Att när initiativ i arbetsmarknadsfrågor uppstår på EU-nivå, sträva efter att komma fram till gemensamma ställningstaganden och agera i enlighet med dessa inom sina respektive organisationer på nationell och europeisk nivå.
• Att när beslut har fattats på EU-nivå om direktiv och andra regler som rör arbetsmarknadsfrågor, sträva efter gemensamma ställningstaganden och agera i enlighet med dem när det gäller reglernas genomförande i svensk rätt.
• Att när tvister uppstår mellan parternas medlemsorganisationer om rättsliga effekter av reglering av arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå, försöka att i första hand lösa tvisterna själva och i konsensus.

EU-samarbetet går mot ökad ekonomisk och rättslig integration. Finanskrisen för tio år sedan, ett behov av ekonomisk effektivitet inom euroområdet och därtill ökat politiskt fokus på sociala villkor har bidragit till krav på ökad konvergens, ökat närmande, mellan medlemsstaterna.

Det har åtföljts av lagstiftningsinitiativ även på arbetsmarknadsområdet.

Det ligger därför i vårt gemensamma intresse att hitta garantier för parternas autonomi och avtalsfrihet. Lagstiftningsinitiativen på EU-nivå kommer inte att avstanna.

Vi är övertygade om att Arbetsmarknadens EU-råd kommer att ha en viktig uppgift nu och i framtiden.