Den som varje månad har så kraftiga menssmärtor, eller så riklig mens att den inte kan gå till jobbet får det tufft även ekonomiskt.

En karensdag i månaden syns i plånboken, men det behöver inte vara så.

Den som löper stor risk att vara sjuk ofta, fler än tio gånger under ett år, kan beviljas ett särskilt högriskskydd av Försäkringskassan.

Det innebär att den sjuka slipper karensdagar. Samtidigt får även arbetsgivaren ersättning för sjuklönen.

För att ansöka om skyddet behövs ett läkarintyg som beskriver varför den drabbade är sjuk ofta.

– Du måste ha ett medicinskt dokumenterat sjukdomstillstånd för att kunna få särskilt högriskskydd beviljat. Sedan är det en bedömning av svårighetsgraden som avgör om du beviljas eller inte, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Det är alltså inte själva diagnosen som avgör utan Försäkringskassan gör en individuell bedömning.

Den som fått särskilt högriskskydd slipper alla karensdagar, även när den blir förkyld eller drabbas av andra sjukdomar. Skyddet beviljas vanligen för ett år i taget och kan sedan sökas om.

Det finns ingen statistik över hur vanligt det är varken med ansökningar om eller beviljade högriskskydd vid mensproblem.

Enligt Cecilia Udin är skyddet vanligare vid diagnoser som migrän, magsjukdomen crohns och reumatism.

– Trots att det här skyddet funnits länge, är det inte så vanligt. Vi ser inga stora mängder av ansökningar, men det har skett en ökning under senare år.

Det finns ytterligare ett sätt att slippa i alla fall några karensdagar även om man inte sökt eller beviljats särskilt högriskskydd.

Alla omfattas nämligen av ett allmänt högriskskydd som innebär att ingen ska behöva ha mer än tio karensdagar under en tolvmånadersperiod.

Om man är borta mer ska arbetsgivaren betala ut sjuklön från första dagen.

– Det här ska arbetsgivarna hålla reda på och titta tillbaka hur det ser ut varje gång de betalar ut sjuklön, men det är det säkert många som missar, säger Cecilia Udin.

Om du vet med dig att du varit borta från jobbet vid varje mens senaste året, eller haft migrän och varit förkyld ofta, kan det därför vara läge att prata med din arbetsgivare om hur många karensdagar du haft.

Karensdag ersätts med karen­s­avdrag

• Den 1 januari 2019 avskaffas karensdagen och ersätts av ett karensavdrag. Avdraget är 20 procent av den sjuklön
eller sjukpenning som man får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka.

• Det innebär att den som är sjuk inte förlorar mer om hen råkar bli det under en dag med ett långt arbetspass.

Källa: Försäkringskassan

Så gör du för att slippa karens

  1. Kontakta läkare och få dina besvär dokumenterade. Få ett läkarintyg på att du kommer att vara sjuk ofta och varför det är så.
  2. Ansök om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan.
  3. Om du inte får det beviljat, eller om du vet att du redan varit borta mer än tio gånger under det senaste året, bör du upplysa din arbetsgivare om det allmänna högriskskyddet. Då slipper du kanske någon karensdag i alla fall.