– Finansiella kriser är kostsamma, påpekade vice riksbankschef Cecilia Skingsley som var en av de inbjudna talarna på LO-ekonomernas seminarium ”10 år efter finanskrisen – var står vi nu?”.

Samtidigt visade hon en bild på den svenska BNP-utveckling från 1950 till i dag.

Kurvan visar två mycket tydliga hack, ett 1990 och ett 2008. Både gångerna till följd av finansiella kriser.

Med en genomsnittlig tillväxt utan kriser hade Sveriges BNP legat drygt 30 procent högre än den gör i dag.

– Vi är ju alla betydligt mycket fattigare idag beroende på de stora finanskriser som påverkat Sverige. Dels 90-talskrisen, dels krisen 2008. Hade vi kunnat undvika dem eller hanterat dem bättre, då hade svensk ekonomi varit större och då hade vi haft mer resurser till välfärd, vi hade behövt betala mindre i skatt och så vidare, säger Ola Pettersson, LO:s chefsekonom, som också var en av talarna.

Vilka effekter har den lägre tillväxten haft på sysselsättningen?
– Det tydligaste exemplet är 90-talskrisen, för svensk del var den mycket skadligare än den senare globala finanskrisen. Då slogs väldigt många människor ut från svensk arbetsmarknad och vi lider fortfarande skada av det. Det var väldigt många människor som aldrig riktigt kom tillbaka efter det och vi har fått leva med en arbetslöshet som varit alldeles för hög.

Vad kan man göra åt det?
– Mycket ligger i våra egna händer. Den ekonomiska politiken har stora möjligheter att styra vilken utveckling vi ska ha. Jag hoppas att arbetslöshetsbekämpning och viljan att Sverige återigen ska bli ett full sysselsättningssamhälle ska dominera den ekonomiskpolitiska dagordningen.

Hur stort hopp har du för att det ska bli så?
– Jag kan inte sätta någon prognos för det, men jag ska göra allt jag kan för att det ska bli så. Det är min ambition.

Även den tredje talaren, Fredrik Olovsson, socialdemokrat och vice ordförande i finansutskottet, ser problemen med den förlorade tillväxten.

– Finanskriser är väldigt kostsamma så därför finns det goda skäl att vidta åtgärder så vi inte ska få den typen av stora slag i framtiden. Även sådant som kanske inte är så populärt, som till exempel amorteringskravet.

Ska vi vara oroliga för en ny finanskris?
– Vi som sysslar med de här frågorna har ju betalt för att vara oroliga och för att se till så att andra inte ska behöva vara det. Vi har genomfört en rad åtgärder för att det finansiella systemet ska bli mer robust och bättre fungerande. Som ett litet land har vi väldigt svårt att skydda oss från det som händer i vår omvärld. Men till syvende och sist gäller det att vi har rejält med muskler och starka offentliga finanser. En låg statsskuld spelar roll när världen får problem.