En arbetsgivare ville ha råd rörande en provanställd. När Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, nyligen gjorde ett pass i arbetsgivarorganisationens telefonjour fick han en arbetsgivare på tråden.

En anställning skulle snart övergå i fast jobb, så som provanställningar gör efter ett halvår.

Men den som ringde var inte helt säker på att det skulle fungera i fortsättningen.

– Då är vårt råd alltid att avbryta anställningen, säger Stefan Koskinen.

Han konstaterar att det kan bli kostsamt för företaget att avsluta en fast anställningen.

En provanställning kan däremot avbrytas när arbetsgivaren önskar.

Den är till just för att anställda och arbetsgivare ska få prova på varandra, med möjlighet att enkelt ta adjö om samarbetet haltar.

Statistik som SCB tagit fram för Arbetets räkning visar att andelen provanställningar på hela arbetsmarknaden var 2,3 procent förra året, vilket innebär att drygt 102 000 personer hade sådana jobb. Det är vanligare i privat sektor än i offentlig.

Bland de yngsta var en av tjugo provanställda och bland 25–34-åringarna hade 3,5 procent den här formen av anställning.

I den allra äldsta gruppen på arbetsmarknaden är de provanställda däremot förvinnande få. De som är nya i arbetslivet har alltså oftare sådana här jobb.

Allianspartierna vill förlänga den möjliga prövotiden från ett halvår till ett år.

Ett sådant förslag skulle enkelt kunna läggas fram i riksdagen efter valet, till skillnad från andra las-ändringar som de borgerliga partierna anser måste utredas.

Sverigedemokraterna uppger att de inte skulle rösta för en sådan lagändring.

Provanställningar vanligast bland yngre och i privata näringslivet

Kravet på längre provanställning fanns med i Alliansens gemensamma valmanifest 2014 och frågan har sedan dess lyfts upprepade gånger.

Faktum är att en borgerlig regering förlängde tiden redan på 90-talet, men den sänktes igen ett år senare då Sverige fick en socialdemokratisk statsminister.

Men en dubblerad tid för provanställningar är inget som toppar Almegas Stefan Koskinens önskelista rörande anställningsskyddet.

Han efterfrågar ett helhetsgrepp, en större översyn skött av parterna, med fokus på bland annat ändrade turordningsregler.

Argumentet från dem som vill förlänga prövotiden är att arbetsgivarna ska våga mer; testa personer som har svårt att få jobb.

– Vi behöver ha så många som möjligt, särskilt nu i högkonjunkturen, som vågar prova på att anställa nya personer, säger Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl.

Han är övertygad om att längre provanställningar skulle skapa fler jobb och ge människor som står utanför arbetsmarknaden större chans att anställas.

Provanställning är ju den mest osäkra anställningsformen. Den skulle kunna missbrukas när ambitionen inte är att tillsvidareanställa

Samuel Engblom, TCO

– Om man kan undvika att de personerna ska behöva gå med subventionerade jobb och i stället komma in i riktiga jobb, men med lite längre provanställning, så är det ju jättebra, säger han.

Han menar att sex månader inte räcker för att våga testa personer med mindre erfarenhet.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, önskar att politikerna skulle hålla fingrarna borta från anställningsskyddet helt.

Han har inget emot provanställningar i den nuvarande formen, men ser en risk för missbruk – att de används som tillfälliga anställningar – om maxtiden förlängs:

– Provanställning är ju den mest osäkra anställningsformen. Den skulle kunna missbrukas när ambitionen inte är att tillsvidareanställa.

Han säger sig ha svårt att se att en längre tidsgräns skulle skapa många fler jobb eller ge arbetslösa större möjlighet att konkurrera om jobben.

Platsbankens 5-i-topp

Yrken där provanställningar var vanligast i förhållande till det totala antalet annonser för respektive yrke. (Platsbankens annonser 22 augusti). Vi har sorterat bort alla yrken med färre än 200 annonser.

  1. Utesäljare 42,6%
  2. Bilmekaniker 26,6%
  3. Restaurangbiträde 18,3%
  4. Gymnasielärare 17,5%
  5. Städare 16,8%

Research: Karl Martinsson/Arbetet