Länge sågs de svenska socialförsäkringarna som generösa. Ersättningsnivåerna för dem som blev sjuka eller arbetslösa i Sverige på 1970- och 1980-talen var högre än i andra länder.

I början av 1990-talet sänktes ersättningsnivåerna, och skillnaden mellan Sverige och andra länder började minska.

Ändå väckte det stor uppmärksamhet när ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen år 2010 för första gången sjönk under OECD-genomsnittet.

Så sent som 2005 hade Sverige haft den näst högsta ersättningen vid arbetslöshet (efter Schweiz).

Fem år senare hade den faktiska ersättningsnivån efter skatt sjunkit så mycket som 13 procentenheter för en person med en genomsnittlig industriarbetarlön.

Sverige föll från andraplatsen till elfte plats i en jämförelse mellan de 18 rikaste OECD-länderna.

”En anmärkningsvärd nedgång också i ett internationellt perspektiv”, skrev forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet och vid Uppsala universitet i en rapport 2012.

Men när SOFI offentliggör ny statistik i höst kommer den att visa att ersättningsnivån för arbetslösa i Sverige tagit ett kliv uppåt.

För en person med en genomsnittlig industriarbetarlön som är arbetslös i ett halvår ökade den faktiska ersättningsnivån efter skatt från 54 procent av nettolönen 2010 till 61 procent av nettolönen 2015.

Sverige klättrar därmed från elfte till åttonde plats i rangordningen.

– Det är helt och hållet en effekt av att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjdes i september 2015, säger Kenneth Nelson, professor i sociologi verksam vid SOFI.

Men fortfarande är avståndet stort till Schweiz, där ersättningsnivån är 96 procent.

Också Belgien, Finland, Tyskland, Kanada, Frankrike och Norge har högre ersättningsnivåer vid arbetslöshet.

Sjukpenning i Sverige och OECD – 1950–2015

Diagrammen visar ersättning efter skatt, som andel av en genomsnittlig industriarbetarlön.

Arbetslöshetsersättning i Sverige och OECD – 1950–2015

– En viktig anmärkning är att det har blivit svårare att kvalificera sig för inkomstrelaterad ersättning från a-kassan, säger Kenneth Nelson.

Numera är det mindre än hälften av de öppet arbetslösa som har rätt till a-kassa, enligt Arbetsförmedlingen.

Att Sveriges topposition vad gäller inkomstskydd numera hör till historien bekräftas av utvecklingen inom sjukförsäkringen.

2005 var ersättningsnivån 80 procent av en genomsnittlig industriarbetares lön, 2010 var den 75 procent.

2015 hade ersättningsnivån sjunkit till 69 procent. Siffran avser 26 veckors sjukdom, men ersättningsnivån har sjunkit även om man väger in ersättningen vid en kort tids sjukdom.

Skillnaden mellan Sverige och Norge, som har den högsta ersättningen vid sjukdom med 100 procent av lönen, blir allt större.

Men också en rad andra länder har generösare ersättning vid sjukdom än Sverige.

Det gäller Tyskland (87 procent), Österrike och Belgien (84 procent), Japan (82 procent) och Finland (78 procent). Sverige delar sjundeplatsen med Italien.

Tillbakagången för Sveriges del inleddes på 1990-talet.

I krisens spår sänktes ersättningen i sjukförsäkringen från 90 till 80 procent av lönen före skatt (under några år till 75 procent), och motsvarande förändring gjordes i arbetslöshetsförsäkringen.

Sverige dalar i OECD-rankning

De senaste 20 åren har nedgången främst berott på att gränserna för hur höga inkomster som ger ersättning inte har höjts i takt med lönerna.

– Den socialdemokratiska regeringen höjde taket i sjukförsäkringen 1 juli 2006, något som snabbt försvann när den moderatledda regeringen tillträdde, kommenterar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

– När vi tillträdde hösten 2014 fanns ett enormt renoveringsbehov. Den 1 juli höjs taket i sjukpenningen. Vi vill att 80 procent av de anställda ska ha 80 procents ersättning, säger hon.

Moderaterna har inga sådana förslag. Parterna har förhandlat fram tilläggsförsäkringar för dem som har inkomst ovanför taket – ett bra system, anser partiets talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell.

– Moderaterna vill sänka taket i a-kassan från dagens 910 kronor per dag till 760 kronor de första 100 dagarna, därefter 680 kronor, och minska antalet dagar med ersättning.

– För hög ersättning gör att tiden i arbetslöshet blir längre, säger Johan Forssell. Med våra förslag ökar sysselsättningen.

Så jämför forskarna socialförsäkringar

• Att jämföra socialförsäkringar i olika länder är svårt. Hur hög ersättning sjuka och arbetslösa faktiskt får i förhållande till lönen beror inte bara på den formella ersättningsnivån, utan också på inkomsttak, karensdagar, beskattning och hur lång ersättningstiden är.

• Därför undersöker forskarna ersättningen från det offentliga för två typhushåll – ett ensamhushåll och en familj med två vuxna och två barn – samt två olika ersättningsperioder, en vecka respektive 26 veckor. Den som får ersättning antas tjäna som en genomsnittlig industriarbetare. Informationen vägs samman i ett par olika index.

• Arbetet redovisar här nettoersättningen vid 26 veckors sjukdom respektive arbetslöshet.

*Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har sedan 1980-talet samlat in statistik om socialförsäkringarna i 18 OECD-länder och bearbetat den för att kunna jämföra skyddet vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsskada. Statistiken redovisas vart femte år.