Glödhet ekonomi skapar jobbkris i Rumänien
Det råder en skriande brist på arbetskraft i Rumänien där ekonomin nu växer och lönerna stiger kraftigt. Ändå är landet illa ute på flera sätt och många har rest utomlands för att jobba.
– Ibland ringer de till jobbet och säger att de inte kan komma eftersom de är bakis. Sen kräver de högre lön. Det är inte mycket jag kan göra.
Dan Silviu står i den stekheta solen på gården utanför sitt möbelföretag Furniture Vision i sydöstra Bukarest, Rumäniens huvudstad, och beklagar sig över några av de anställda.
Han är vd för företaget som han startade för drygt tio år sedan och som i dag har 32 anställda.
I lokalerna ligger stolar, bord, bänkar och andra möbler som ska fraktas till kunderna som är företag och privatpersoner.
Ibland händer det att han tvingas tacka nej till beställningar eftersom de, precis som många andra arbetsgivare i Rumänien, har svårt att hitta personal.
– Vi skulle lätt kunna anställa 15 till, redan i morgon, men det är nästan omöjligt att hitta personal.
Dan Silviu berättar att han annonserar efter arbetskraft men att de endast är ett fåtal som hör av sig.
– Senaste när jag bokade in en intervju dök personen inte ens upp, säger han.
Inne i fabriken har sågarna startats. Förmiddagsrasten är slut men det råder ett lugnt och makligt tempo där inne.
Dan Silviu säger att de flesta av de som arbetar här saknar utbildning och inte är kvalificerade för sitt jobb.
– Egentligen har jag bara fem riktigt duktiga arbetare som kan lära de andra. Men dessa fem vet sitt värde vilket de tar upp under löneförhandlingarna.
Dan Silviu säger att efterfrågan på utbildad arbetskraft gör det svårt att behålla personal.
– Jag kan lära upp arbetare här på mitt företag men sen går det direkt vidare till andra företag. Jag har därför börjat investera i maskiner i stället för att anställa. Det är det enda sättet jag kan göra för att höja produktiviteten.
Lönerna i landet stigit relativt kraftigt de senaste åren. Enligt Eurostat, steg lönen med 13 procent mellan första kvartalet förra året och första kvartalet detta år vilket eldat på inflationen.
I år spås ekonomin dessutom att växa med 4,5 procent i år, vilket är nästan dubbelt så mycket som den prognosticerade genomsnittliga tillväxten i EU.
Arbetslösheten på 4,6 procent är dessutom betydligt lägre än Sveriges – som är 6,2 procent.
I Rumänien finns det dock stora regionala skillnader. I Bukarest och andra tillväxtområden är arbetslösheten nära noll.
Andra områden lider av en hög arbetslöshet.
Då Arbetet Global besökte tätorten Babadag, vid Svarta havet, var det många som berättade att det var mycket svårt att hitta jobb.
Det gamla sockerbruket som tidigare var en arbetsplats för många är numera en vittrande ruin.
De allra flesta som hade jobb i staden arbetade inom vården, skolan, militären eller annan offentlig förvaltning.
En lösning skulle kunna vara att flytta de arbetslösa som finns i mindre utvecklade områden till de heta arbetsplatsregionerna.
Men det är lättare sagt än gjort.
I Rumänien äger många, enligt Världsbanken, sina bostäder och om de ska flytta så måste de sälja sin bostad i regioner där priserna är låga och därefter flytta till Bukarest eller andra tillväxtorter där bostadspriserna är höga. Den ekvationen går inte ihop.
Ute i glesbygdsområden är dessutom utbildningarna ofta sämre.
Den som tittar på siffrorna som visar en låg arbetslöshet, ökande löner och växande ekonomi kan få intrycket att allt är på väg åt rätt håll.
I själva verket finns stora problem.
Nästan 20 procent av landets arbetskraft jobbar eller bor utomlands, enligt Eurostat. Inget annat EU-land har till närmelsevis så många medborgare utomlands och motsvarande siffra för Sverige är drygt 1 procent (och EU-genomsnittet knappt 4 procent).
Flykten utomlands beror bland annat på ett stort missnöje med den utbredda fattigdomen och misstro mot det politiska systemet.
Företagen har därför börjat se sig om efter arbetskraft utomlands. Nyligen rapporterade tidningar i Rumänien att ett båtvarv lyckats rekrytera 300 svetsare från Vietnam.
Hotell och restauranger anställer arbetare från Thailand och Filippinerna.
Än så länge inte i någon större omfattning, men sociologen Gelu Duminica på universitet i Bukarest befarar att många av de yngre som flyttar utomlands i dag inte kommer att återvända.
– De kommer troligen att bilda familj i andra länder där utbildningssystemet och vården är bättre, säger han till Arbetet Global och varnar för ett växande demografiskt problem då landets befolkning blir allt äldre samtidigt som många flyttar utomlands.
Arbetskraftbrist är en förklaring till att lönerna stiger just nu. Men löneutvecklingen kan också ses i ljuset av den kris som drog fram över Europa för tio år sedan.
Då fick det rumänska folket en besk krismedicin.
2010 sänktes lönerna med 25 procent inom offentlig sektor samtidigt som momsen höjdes och besparingar genomfördes inom de sociala välfärdssystemen.
Året efter, 2011, gjordes en omfattande arbetsmarknadsreform som ledde till trepartsförhandlingar mellan fack, arbetsgivare och stat och nya regler för att sluta kollektivavtal infördes.
Antalet kollektivavtal i olika branscher rasade därefter kraftigt.
2010 var, enligt Europafacket, kollektivavtalstäckningen för anställda i Rumänien nästan 99 procent. Förra året, 2017, var motsvarande siffra 19 procent.
En stor del av den ekonomiska tillväxten kan också, enligt Världsbanken, förklaras med att staten den senaste tiden satsat mycket på att höja pensionerna.
Mer pengar i plånböckerna för landets pensionärer leder visserligen till ökad konsumtion som driver upp efterfrågan men samtidigt innebär det också att statsskulden ökar och viktiga investeringar, som i vägar och annan infrastruktur, har uteblivit.
Ute på gården i den stekande solen i Bukarest står Dan Silviu och funderar över hur han ska hitta ny personal och hur det ska gå med företaget.
– Jag vet ingenting om framtiden. Politikerna ändrar skattesystemet och lagar hela tiden och jag har svårt att hitta arbetskraft. Det är omöjligt att förutse vad som kommer att hända.
Rumänien
Antal invånare: 19,7 miljoner (2016)
Befolkningstillväxt: -0,4 procent (2014)
Fertilitetsgrad: 1,5 antal födda barn per kvinna.
Förväntad livslängd: 75 år (2015)
Historia: Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistdiktatur, där Nicolae Ceauşescu tog makten 1965 och styrde landet till 1989 då han drevs från makten och senare avrättades. Under hans styre försämrades ekonomin och det folkliga missnöjet växte. Med hjälp av den fruktade säkerhetstjänsten Securitate lyckades han dock trycka den oppositionen. Under de senaste decennierna har Rumänien successivt stärkt samarbetet med Västmakterna. År 2004 anslöt sig Rumänien till Nato och 2007 till EU.
Fackets situation: Europakommissionen och Internationella valutafonden (IMF) har ställt krav på förändringar av arbetsmarknadslagarna för att Rumänien skulle få tillgång till nya lån och krediter. De nya lagarna har lett till att allt färre arbetstagare täcks av kollektivavtal.
Fyra fackliga centralorganisationer deltar i den sociala dialogen tillsammans med den rumänska regeringen: CNSLR-Fratia, CSDR, BNS och Alfa-Cartel.
Källor: Utrikespolitiska institutet och Union to Union.