På Påskön högg befolkningen ned alla träd för att kunna frakta stenstatyer över ön.

För en kortsiktig vinst raserade de därmed grundförutsättningen för sin odling, varefter nästan hela befolkningen svalt ihjäl och dog.

Ungefär på samma sätt agerar marknadskrafter om de får härja fritt.

Det senaste exemplet är drevet mot flygskatten.

Flygbolag som Norwegian och politiker inom Alliansen gör gemensam sak för att bli av med den enda post som finns kvar av det skattepaket på tre skatteförändringar som de rödgröna ville ha med i budgeten för 2018.

I linje med detta drev förklarar flygbolaget Norwegian att bolaget lägger ned två turer från Sverige på grund av flygskatten, men talar inte om att det ingår i en större omläggning av flygrutter där också nya linjer kommer till.

Och utan att blinka skyller Liberalernas Jan Björklund flygbolaget Nextjets konkurs på flygskatten, trots att bolaget gått med gigantiska förluster i åratal. Och trots att oljepriset är den faktor som hårt drabbat världens flyg.

På bara ett år har oljepriset ökat med närmare 60 procent efter lågprisåren 2015–2017.

Det innebär enorma kostnadsökningar för en så bränsleförbrukande och förorenande bransch som flyget.

Men oljepriset kan inte användas i inrikespolitiken. Därför skyller Jan Björklund hellre på flygskatten.

Enligt Alliansen och Svenskt Näringsliv kan marknadskrafterna själva i stället för flygskatt så småningom skapa klimatneutrala sätt att flyga, om bara marknadskrafterna lämnas i fred.

Bakom uppfattningen att marknadskrafterna klarar allt ligger en teori som säger att bara de företag som lyckas räkna in alla nuvarande och framtida kostnader i sin verksamhet kan överleva.

De övriga kommer förr eller senare att gå under eftersom kostnaderna blir för höga.

Om företagen till exempel har gjort slut på alla råvaror som krävs för att tillverka produkten kan de ju inte fortsätta.

Därför kommer bara de företag som inte gör slut på alla råvaror att överleva och marknaden har klarat av allt till det bästa.

Att vi gång på gång ser att företag fullständigt ger tusan i om de gör slut på råvaror om inte politiska beslut hindrar dem verkar inte kunna slå hål på myten om marknadskrafternas självreglering.

Men, för att inte bli för negativ, visst skulle det finnas en positiv sporre att sträva mot hållbara lösningar om alla framtida kostnader verkligen avspeglade sig i företagens eller flygbolagens kostnader.

Då skulle ju den med smartaste lösningar komma bäst ut ur konkurrensen.

Och det är här politiken kommer in.

Det företagen inte ser, eller struntar i, av framtida kostnader för samhället och mänskligheten är det politikernas skyldighet att ”internalisera” i företagens egna kostnader, det vill säga att tvinga dem att ta dessa kostnader.

Detta gäller speciellt i det avregleringens tidevarv vi nu lever i.

”Ju mer en avreglerad marknad är desto tydligare ramar måste det finnas runt den”, sa en gång LO:s dåvarande chefekonom Dan Andersson. Och många sådana politiska steg tas.

I dag har bland andra Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna tagit principbeslutet att förbjuda alla bensin- och dieseldrivna bilar från 2040.

Det är beslut som kortsiktigt ger företagen högre kostnader men som förhoppningsvis garanterar att bilkunder finns kvar även i framtiden och inte dör likt Påsköborna.

Hur mycket flygskatten i sig gör för en bättre miljö kan visserligen diskuteras.

I slutänden krävs nog, precis som i bilbranschen, en kombination av självsanering och lagstiftning.

Men med tanke på flygbranschens och Alliansens extrema lobbyarbete för att få bort den minimala flygskatten verkar intresset för människans fortlevnad vara oroväckande litet.