Nästan hela arbetsmarknaden står på tur att omvandlas av den så kallade automatiseringen, eller framväxten av teknik som kan göra människors jobb, hävdar en rad nationalekonomiska studier.

Det är inget nytt fenomen i sig. Det svenska jordbruket, exempelvis, har sedan början av 1950-talet tappat drygt 600 000 arbetstillfällen enligt SCB.

Samtidigt avkastar jorden mer till följd av mekanisering och rationalisering och de som förr ägnade sig åt sådd och slåtter har sugits upp av andra näringar.

Men effekterna skulle kunna bli större och slå snabbare i dag.

Landvinningar inom robotik och artificiell intelligens gör att yrken som förr sågs som strikt förbehållna människan i allt högre grad kan digitaliseras.

Nationalekonomer vid Oxfords universitet granskade i en studie från 2013 drygt 700 amerikanska yrkesgrupper med hjälp av ny data.

Slutsatsen blev mycket uppseendeväckande: Nästan vartannat jobb riskerar att rationaliseras bort inom två decennier.

Jobb inom tillverkningsindustrin, transport och logistik och flertalet administrativa yrken pekas ut som särskilt hotade.

Allt talar för att automatiseringen pågår i samma takt

Stefan Fölster

Det är yrken som bygger på tydliga moment som kan stolpas upp – och därmed översättas till programkod.

Men i svensk statistik är det svårt att finna spår av fenomenet.

Sysselsättningsgraden har under många år haft en svagt positiv trend och var i fjol drygt 80 procent i åldrarna 20-64 år enligt SCB.

Stefan Fölster, tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i nationalekonomi, har undersökt automatiseringen i Sverige.

Enligt honom bidrog automatiseringen till att runt 450 000 svenska jobb försvann under åren 2006-2011.

– Allt talar för att automatiseringen pågår i samma takt. Min prognos är att sysselsättningen inom industrin fortsatt kommer att avta även om det inte sker på ett dramatiskt sätt. Detaljhandeln kommer att krympa ordentligt genom nätförsäljning och transportsektorn genom framväxten av förarlösa fordon.

Den stigande sysselsättningsgraden förklarar han med att antalet digitala specialistjobb har ökat. Men framför allt med att förlusten av bland annat industrijobb har kompenserats av tjänstesektorns tillväxt.

– Den yrkesgrupp som har ökat mest producerar tjänster som vi köper när våra inkomster ökar. Det handlar bland annat om arbets-ntensiva yrken inom restaurang eller hotell.

I en studie från 2014 tillämpade han Oxford-forskarnas metodik på den svenska arbetsmarknaden och kom fram till att drygt hälften, eller omkring 2,5 miljoner, av Sveriges arbetstagare riskerar att trängas undan av ny teknik inom tjugo år.

Däribland omkring 200 000 anställda inom detaljhandeln, 170 000 inom vård och omsorg, 100 000 maskinoperatörer och 80 000 fordonsförare.

Sannolikhet att yrken automatiseras

Sannolikhetsgrad för att yrken tagits över av datorer år 2034, enligt Stefan Fölsters rapport.

Men forskarkåren är oense kring hur långtgående effekterna kan bli i framtiden. En färsk rapport från OECD kom exempelvis fram till att ”bara” omkring 8 procent, eller omkring 400 000, av alla jobb i Sverige är i riskzonen.

Men det finns en samsyn inom forskningen att teknisk utveckling redan har bidragit till att polarisera arbetsmarknaden i västvärlden genom att ”mitten” har urholkats medan andelen högkvalificerade jobb och tjänsteyrken har vuxit.

Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, publicerade i januari i år en studie av automatiseringen som landar i slutsatsen att enskilda aktiviteter kommer att automatiseras i de flesta yrken men att få jobb kommer att ersättas helt.

– Arbetskraften kommer att ha en helt annan fördelning i framtiden. Hur är svårt att veta. Utvecklingen går både snabbare och långsammare än man trodde. Men jag tror inte att särskilt många av de manuella och rutinmässiga uppgifterna inom tillverkningsindustrin kommer att finnas kvar på sikt, säger hon.

Andra yrken påstås vara mer motståndskraftiga mot teknisk utveckling.

Däribland vissa vårdjobb, som för att använda forskningens begrepp, är manuella men inte rutinartade.

Arbetskraften kommer att ha en helt annan fördelning i framtiden. Hur är svårt att veta

Robin Teigland (Foto: Juliana Wiklund)

I dag är robotar duktiga på grovmotorik och att känna igen mönster efter instruktioner men har svårare med sådant som språk, finmotorik och att tyda och uttrycka känslor, heter det i Robin Teiglands studie.

– Det är svårt att skriva en kod som täcker alla situationer som kan dyka upp när man ska ge någon en spruta. Det finns också en social dimension inom vården som är svår att automatisera.

Men även om jobben inte försvinner kommer deras natur att förändras när vi arbetar allt tätare med maskiner tror hon.

Jobb som i dag kallas lågkvalificerade kan bli mer komplexa och kräva mer utbildning.

– Tänk på bilen. Innan mjukvaran hade kommit in i bilden kunde en mekaniker använda ganska enkla verktyg. Nu är det så mycket elektronik i en bil att uppgifter som tidigare var enkla har blivit komplexa.

Stefan Fölster väntar sig att automatiseringen på sikt kommer att hamna högre på dagordningen i Sverige. I Norge väcktes frågan till liv av att oljeindustrin började vackla, hävdar han.

– I nästa konjunktursvacka kommer intresset att bli mycket större.

Dröm eller mardröm?

”Mardrömmen” – hälften av jobben ersätts av teknik

• I värsta fall kommer hälften av dagens jobb att försvinna. I närlingslivsexperten Stefan Fölsters studie från 2014, som bygger på ett brittiskt portalverk från året innan, beräknas att 53 procent av Sveriges jobb kan automatiseras inom 20 år.

• Det skulle innebära att robotar och datorer tar över nästan 2,5 miljoner svenskars arbetsuppgifter.

• Men effekterna skulle slå olika enligt studien, som konstaterar att yrken med kortare utbildningskrav är mer sannolika att automatiseras än sådana med längre utbildningskrav. De senare kan till och med gynnas eftersom de kan bli mer produktiva.

”Drömmen” – jobben förändras snarare än försvinner

• I bästa fall har många svenska jobb redan anpassat sig delvis till automatiseringen och Sverige – som i fjol hade EU:s högsta sysselsättningsgrad – kommer att påverkas mindre än de flesta andra länder.

• OECD jämförde i mars i år drygt trettio länder och kom fram till att bara 8 procent av jobben i Sverige löper en hög risk att automatiseras jämfört med 32 procent för Slovakien som är mest utsatt. Skillnaden beror inte bara på arbetskraftens sammansättning, utan även på att samma jobb utförs på olika sätt och att jobben i vissa länder redan har förändrats av automatiseringen.

• Beräknat efter antalet sysselsatta i Sverige är omkring 400 000 jobb i riskzonen i Sverige om man använder OECD:s uppskattning. Men ytterligare omkring 30 procent av jobben kommer att förändras så pass mycket att de ställer nya krav på arbetstagaren, heter det i rapporten.

Källa: ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige”, 2014. Rapport av Stefan Fölster för Stiftelsen för strategisk forskning. (Rapporten kan laddas ner på strategiska.se)