Våld och lönediskriminering – stora frågor på årets ILO-möte

Under två veckor ska drygt 5 700 delegater från fackföreningar, näringsliv och ILO:s 187 medlemsstater diskutera frågor om den globala arbetsmarknadens organisering och arbetstagarnas rättigheter.

Den rapport som generalsekreterarens kansli publicerar inför varje konferens tar i år fasta på den globala lönediskrimineringen mot kvinnor.

I genomsnitt tjänar kvinnor 20 procent mindre än män som utför samma arbete och arbetskonferensen kommer diskutera de hinder som behöver övervinnas för att minska lönegapet.

Löfven inför ILO-mötet: Det är ingen armbrytning

Global

För den svenska och internationella fackföreningsrörelsen står frågan om en ny konvention mot trakasserier och våld i arbetslivet högt på dagordningen.

Förhoppningen är att konventionen ska kunna antas nästa år – då ILO högtidlighåller sitt hundraårsjubileum – men vägen dit är lång.

Motståndet från arbetsgivarsidan är nästan lika kompakt som stödet från facken, och medlemsstaterna är splittrade.

LO och Sveriges regering delar dessutom det gemensamma målet att statsminister Stefan Löfvens initiativ Global Deal ska integreras i ILO:s framtidsdokument.

Målsättningen är ökad partssamverkan och en inkluderande ekonomisk utveckling som ska gynna såväl arbetstagare som företag och samhällen.

#Metoo

Världsfacket kraftsamlar för ny ILO-konvention

Global

ILO:s tillsynskommitté kommer också att peka ut medlemsstater som brutit mot organisationens konventioner.

FN-organet saknar skarpa sanktionsverktyg, men de 24 länder som hamnar på kommitténs svarta listan kommer att ställas till svars och tvingas förklara vilka åtgärder de planerar att vidta.

ILO grundades 1919 inom ramen för Nationernas förbund, föregångaren till dagens FN.

Ambitionerna var desamma då som nu – social rättvisa och anständiga arbetsvillkor – och de konventioner som antogs under den allra första arbetskonferensen handlade om bland annat arbetstid, arbetslöshet, nattarbete och bättre villkor för gravida.