Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och Sveriges statsminister Stefan Löfven leder nu gemensamt arbetet i ILO:s Framtidskommission.
Löfven inför ILO-mötet: Det är ingen armbrytning
Snart drar ILO:s stora årsmöte igång i Genève. Sveriges statsminister Stefan Löfven leder en grupp som ska mejsla fram FN:s strategi för hela världens arbetsmarknad. Arbetet Global har intervjuat honom.
Det finns inte ett svar, inte en lösning svarar Stefan Löfven på frågan om vad som är den viktigaste inriktningen för världens arbetsmarknad.
– Men den måste fungera mycket bättre än vad den gör i dag.Den måste vara mer inkluderande och tryggare.
Statsministern tillägger att det är viktigt att se till att fler kvinnor får jobb och att minska ungas arbetslöshet samt att världens länder skapar bättre system för utbildning och vidareutbildning.
Sedan augusti 2017 är Stefan Löfven en av två ordförande i Framtidskommissionen i ILO.
Hans uppdrag är att ta fram en global strategi för hur arbetslivet i värden ska förändras.
Förra veckan fick han en ny parhäst i arbetet i och med att Sydafrikas president Cyril Ramaphosa utsågs till den andra ordföranden.
Skiftet skedde efter en skandal.
Tidigare samarbetade Stefan Löfvens med Ameenah Gurib-Fakim. Hon var då president i Mauritius men blev påkommen med att lyxshoppa skor och juveler med ett kreditkort som tillhörde en hjälporganisation.
https://arbetet.se/2018/05/08/lofvens-parhast-i-ilo-hoppar-av-efter-kortskandal-kopte-skor-och-juveler-i-london/
Avslöjande ledde inte enbart till att hon var tvungen att, i mars, lämna sin post som president utan också till att hon lämnade ILO:s Framtidskommission som under några månader endast leddes av den svenska statsministern.
I veckan mötte Stefan Löfven sin nya parhäst, Sydafrikas president, i ILO:s högkvarter i Genève.
Det var två bekanta som träffades.
Cyril Ramaphosa har också en facklig bakgrund och har flera gånger, i sitt tidigare uppdrag som ledare för det Sydafrikanska gruvarbetarfacket NUM, träffat den före detta ordföranden för svenska IF Metall.
Det är alltså två före detta fackföreningsledare som ska leda arbetet med att ta fram en plan hur världens arbetsmarknad ska utformas.
Frågan är om världens arbetsgivare – som ofta ogillar regleringar – därmed får skarpare ammunition att skjuta ned deras rekommendationer.
Stefan Löfven avfärdar sådana spekulationer.
– För det första har Ramaphosa varit på båda sidor. Han har varit fackföreningsledare, men också företagsledare. För det andra är detta en bred kommission. Kommissionärerna har olika bakgrunder och det finns även arbetsgivare med. Så nej, det blir kommissionen i sin helhet som ska att stå bakom rapporten, säger Stefan Löfven i telefon till Arbetet Global.
Den 28 maj i år inleder ILO sitt årliga möte i Genève.
Där möts världens länder, fack och arbetsgivarorganisationer för att diskutera arbetsmarknadsfrågor. Några globala ”lagar” stiftas inte däremot försöker FN-organet ta fram konventioner, ”skamlistor” och andra mjuka redskap som ska forma arbetslivet.
En fråga som ska diskuteras i år är vad som behöver göras för att minska våldet mot kvinnor och män i arbetslivet.
Från svensk sida finns även en annan viktig punkt på dagordningen.
Ett av Stefan Löfvens största internationella initiativ är hans förslag om en ”Global deal” – som handlar om stärka en social dialog mellan stater, fack och företag.
Under årets ILO-möte är en fråga ifall Global deal ska tas med i en officiell rapport eller inte.
Det skulle kunna innebära att Global deal blir ett FN-verktyg. Det skulle vara ett sätt att få initiativet att leva vidare även efter att den svenska statsministern lämnat sin post. Men skrivningen är ifrågasatt. Många arbetsgivare inte vill se fler regleringar av en global arbetsmarknad.
https://arbetet.se/2017/09/14/borsbolagen-nobbar-global-deal/
Statsministern säger att det är svårt att bedöma om Global deal kan bli ett FN-verktyg.
– Jag kan inte bedöma chanserna för det men ILO bygger på en trepartssamverkan och det vore konstigt om inte ILO kunde uttrycka att det här är viktigt, säger han.
– Det här är ingen armbrytning i ett nollsummespel. Det gäller att skapa bra förutsättning för alla. Om löntagarna får bra villkor så ökar produktiviteten för företagen och desto bättre blir det för samhällena.
https://arbetet.se/2017/09/14/global-deal-lofvem-prestigeprojekt/
Hela FN:s organisation – där ILO ingår – har dock påverkats av att USA minskat sitt anslag. Alla måste skära i sina kostnader. Frågan är hur det kommer att påverka utformningen av en global arbetsmarknad.
– Det är svårt att svara på sådana frågor eftersom jag vet inte vilka nedskärningar det kan handla om för ILO:s del.
Men naturligtvis är det olyckligt att skära ned på multilaterala organ i en tid då globaliseringen accelererar.
Att arbetarrörelsen är intresserad av att hitta regleringar på en global arbetsmarknad är en självklarhet. Att företag är emot regleringar är inte heller oväntat. Men en växande fråga är vad ILO har för möjlighet att påverka arbetslivet i en tid då nationalismen växer.
– Trots att det finns inslag av nationalism fungerar ändå ekonomin på ett globalt plan.
Årets möte i Genéve kan ses som en förfest till det stora firandet nästa år då ILO fyller hundra år då många av världens ledare väntas komma dit. Tanken är att framtidsrapporten då ska vara klar. Det måste dock göras många avväganden innan dess.
Den indiska arbetsmarknaden, där många jobbar inom jordbruket, ser helt annorlunda ut än den svenska och digitaliseringen leder också till stora förändringar.
– Vi ska ha ett avslutande möte i höst, i november, för att diskutera fram slutrapporten, säger Stefan Löfven.
En stor del av ILO:s arbete handlar om att försöka stärka demokratin och anställdas rättigheter i arbetslivet.
Samtidigt är trenden i världen motsatt i dag. I 70 länder försämrades den demokratiska utvecklingen förra året, enligt en rapport från tankesmedjan Freedom House.
I flera länder attackeras även pressfriheten och diktaturer använder termer som ”fejknyheter” för att värja sig mot granskningar.
– Men så där är det alltid. Det finns alltid de som agerar i en annan riktning, men vår skyldighet är att verka i en demokratisk riktning.