Den sista mars löpte det centrala avtalet för 200 000 lärare, studievägledare och andra yrkesgrupper i de kommunala skolorna ut.

Men trots att förhandlingar mellan de båda lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) inleddes i god tid står parterna fortfarande långt ifrån varandra, och för en vecka sedan tillkallade de medlare.

Vem som ska medla kunde parterna i alla fall enas om snabbt.

Den ena medlaren är Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist vid Medlingsinstitutet.

Den andra är Aida Hadzialic, som hoppade av som socialdemokratisk gymnasie- och kunskapsminister 2016 sedan hon ertappats med att köra bil med alkohol i blodet.

– Vi sökte personer som kan skolan. Och det gör Aida Hadzialic, som förutom sin ministererfarenhet har varit kommunalråd och också är jurist, förklarar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

De båda lärarfacken ger samma bild av varför förhandlingarna har gått så trögt.

– För oss har fokus legat på att möta lärarbristen, som kommer att förvärras framöver, och problemet att lärare har mycket högre sjukfrånvaro än genomsnittet. Men arbetsgivaren har i stället fokuserat på ändrade turordningsregler, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

– Det är obegripligt. Skolans problem är inte hur man ska ordna kön ut ur yrket, utan hur man ska kunna rekrytera fler.

SKL har sedan tidigare gjort upp med andra fackförbund om regler som ska göra det lättare att bestämma turordningen när personal sägs upp på grund av arbetsbrist, och vill att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ska acceptera samma regler.

Reglerna innebär bland annat att turordningen ska kunna bestämmas inom en snävare krets än hela kommunen.

– Reglerna gäller redan övriga 950 000 anställda i den kommunala sektorn, säger SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl. Syftet är inte att säga upp lärare, utan att snabbare identifiera vilka personer som behöver kompetensutveckling.

SKL anser att de nya reglerna kring omställning och turordning behövs för att stödja nya arbetssätt, till exempel utökat samarbete mellan olika yrkesgrupper i skolan.

Enligt SKL är sådana förändringar nödvändiga om kommunerna ska klara befolkningsförändringarna  framöver, med 350 000 fler barn och unga de kommande tio åren.

Men lärarfacken är skeptiska.

– Reglerna passar inte för lärare, säger Åsa Fahlén. En lärare kan till exempel undervisa i två ämnen och ha rätt till en tjänst i det ena ämnet men inte i det andra. Här måste vi hitta bättre lösningar.

Parterna har också olika syn på hur arbetsmiljön ska bli bättre och arbetsbelastningen rimligare.

Facken vill att alla kommuner ska vara skyldiga att teckna lokala arbetsmiljöavtal.

– Arbetsmiljön är superviktig. Vi får signaler från många orter om att den inte fungerar, säger Åsa Fahlén.

– Visst är arbetsmiljön viktig, säger Niclas Lindahl. Men vi har redan träffat ett nytt samverkansavtal för alla kommunalt anställda där arbetsmiljöfrågorna ingår. Arbetsmiljön hanteras alltså inom den vanliga samverkan mellan parterna, det räcker.