Med 27 döda är spänningarna starka inför dagens fortsatta protester.

Tusentals människor demonstrerade intill sent på måndagen längs med huvudstaden Managuas gator.

Marschen organiserades av företagare som dragit tillbaka sitt stöd till Ortega, efter säkerhetsstyrkornas våldsamma svar på de protester som pågått sedan i onsdags förra veckan.

”Avgå!”, skanderade många av de huvudsakligen vitklädda demonstranterna, enligt El País, och anslöt sig därmed till kraven från de studenter som varit ledande bakom protesterna — som av allt att döma kommer fortsätta med full kraft under tisdagen.

Från början fokuserades missnöjet på en ny pensionsreform, som regeringen sjösatt för att komma till rätta med ett snabbt växande underskott i landets pensionssystem.

På söndagen drog presidenten tillbaka reformen — som hade inneburit större pensionsinbetalningar och mindre utbetalningar — och erbjöd samtal för att lugna ner stämningen.

Men då var det redan för sent.

Det hårda svaret från polis och säkerhetsstyrkor, som enligt flera vittnesmål skjutit skarpt mot demonstranter, har bara fått protesterna att växa. Hittills har 27 människor dött och mångdubbelt fler skadats.

Enligt lokala medier har flera tv-stationer tillfälligt stängs ner och en rad journalister har hindrats från att rapportera om händelserna.

Under helgen avled journalisten Ángel Gahona efter att ha skjutits när han filmat sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i staden Bluefields.

Myndigheternas hantering av situationen har kritiserats av bland andra påven, FN, EU och USA. Presidenten har dock försvarat agerandet.

Regeringen menar att ingripandena varit nödvändiga för att stävja det plundrande av butiker som skett i protesternas spår, och som man beskyllt ”högervandaler” för.

Demonstrationerna har blottlagt ett jäsande missnöje med Ortega, som gör sin tredje mandatperiod på posten sedan han kom tillbaka till makten för elva år sedan.

Ortega och hans fru Rosario Murillo, som är vicepresident, har anklagats för en allt mer auktoritär ledarstil, med hänvisning till att oppositionskandidater hindrats från att ställa upp i val, mediernas frihet kringskurits och institutioner som Högsta domstolen av många anses gå i regeringens ledband.

Presidenten — som kombinerar en vänsterretorik från tiden för den sandinistiska revolutionen i slutet av 70-talet med delvis marknadsliberal politik — har dock kunnat behålla en viss popularitet på grund av att ekonomin fortsatt att växa och landet undvikit en våldsvåg av den typ som drabbat grannländerna Honduras och El Salvador.

Mattias Mächs/TT