ARBETET GRANSKAR. I bakgrunden skvalar lugna 80-talshits varvat med nyheten om att Lill-Babs har gått bort.

En artist vars karriär beskrivs som en kombo av stenhårt arbete och glamour.

Liknande villkor som fransstylisten Ebba Ebbersten jobbar utifrån.

Det är i hennes utbildningslokal i södra Stockholm som den där radion ger lugnande musik och senaste nytt.

Hon har stylat ögonfransar länge, sedan 2005.

Då fanns bara en kurs i fransförlängning. I dag finns hundratals.

– Då luktade limmet. Det gör det ju inte längre, på gott och ont. Man tror inte att det är farligt, vilket ju inte är bra. Det är ett riktigt starkt lim, kallas för Krazy Glue. Igår använde jag det för att laga sulan på min gympasko.

Det finns ingen statistik enbart över fransstylister. SCB:s statistik över skönhetsbranschen innefattar även sådant som ansikts- och fotvård.

I landet finns 7 500 skönhetssalonger. 90 procent av dem som jobbar där är kvinnor.

Fransar på salong är för det mesta syntetiska, gjorda av en slags plast. Minkhår och silke är andra förekommande material. Fransar som säljs som minkhår är dock ofta syntetiska.

Och de som stylar ögonfransar, och även vissa nagelteknologer, använder dagligen ett lim som innehåller cyanoakrylat.

En slags frälsare som länge använts inom industrin för att det härdar snabbt och starkt. Men också en bov då det är starkt allergiframkallande.

Många köper limmet på nätet och jobbar hemifrån, inte sällan svart. Där finns inga siffror alls.

Ebba Ebbersten har numera egen salong med anställda och hon utbildar nya stylister.

En förmiddag i utbildningen ägnas åt kemiska risker. Hon har investerat i ett nytt ventilationssystem i salongen.

Hon har punktutsug vid varje bädd där stylisten i timmar limmar på frans för frans på kunden, totalt limmas 100–500 fransar på.

Helena Fornstedt är yrkeshygieniker på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hon vill poängtera att till henne kommer toppen av ett isberg. Men för något år sedan kom ändå så pass många från samma yrkes-grupp att det väckte intresse.

– Det är ett riktigt starkt lim, kallas för Krazy Glue. Igår använde jag det för att laga sulan på min gympasko, säger Ebba Ebbersten.

– Det var spännande, lite nytt, samtidigt var det vi såg bisarrt. Jag har aldrig sett en industri där man jobbar med cyanoakrylat i åtta, ja, tio timmar, inte sällan sex dagar i veckan, som de här unga tjejerna ofta gör, för att få ihop det.

Patienterna, i stort sett bara unga kvinnor, kom med problem i luftvägarna.

– Ingen lokal som jag besökt har haft en fungerande allmänventilation. Om jag kommer till en industri som limmar verktyg så har man frånluft vid arbetsytan. Eller sitter i dragskåp med skyddskläder. Här kan allt saknas. Alla fel finns. Det är faktiskt sällan man träffar en sådan grupp.

Många av patienterna blir också väldigt besvikna när de inser att den allergi de drabbats av innebär att de måste ge upp drömjobbet.

– Det är jättesorgligt. Det är ofta unga flickor som tar det lilla spar-kapital de har och investerar allt för att starta verksamhet. Först betalar de en kurs. Sedan material. Och så en billig lokal som kanske måste renoveras. Sedan fungerar det inte alls, säger Helena Fornstedt.

2015 införde Arbetsmiljöverket regler för den som jobbar med lim som innehåller cyanoakrylat längre än 30 minuter per vecka.

Arbetsmiljölagen är skriven i en tid när arbetsmarknaden dominerades av stora företag och tunga industrier. Så ser det inte ut längre

Jens Åhman, Arbetsmiljöverket

Det krävs utbildning, en fransstylist ska ha ett intyg som får vara högst fem år gammalt.

Det krävs intyg från läkarundersökning innan du börjar jobba. Den som har astma kommer inte att kunna jobba alls. Sex månader efter den första läkarundersökningen ska ny kontroll göras. Sedan vartannat år.

I somras infördes även sanktionsavgifter.

Den arbetsgivare som vid en inspektion inte kan visa upp utbildningsintyg i kemiska härdplaster för de anställda ska betala 10 000 kronor per person som saknar det.

Ebba Ebbersten (till höger) har salong och utbildar också nya fransstylister. En före detta student är Sara Baghdadi. Hon ska snart åka till Teheran för att lära fransstylister där mer om att jobba säkert.

Och för den som har missat en läkarkontroll ska arbetsgivaren betala en summa som sätts utifrån hur många anställda det finns, men lägst 15 000 kronor.

Det finns dock ingen statistik över hur många, om någon, sanktionsavgift utfärdats eftersom Arbetsmiljöverket inte för branschvis statistik över det. Det gör man däremot över arbetsskador.

Och observera språket: Antal anställda. Arbetsgivare. Föreskrifterna gäller enbart dem.

Inte egenföretagare utan anställda.

Om vi går tillbaka till SCB:s siffror – av de närmare 7 500 skönhetssalonger som är registrerade är 85 procent ensamföretagare.

Från dem kommer i snitt sex anmälningar om arbetsskador varje år in till Arbetsmiljöverket, det vill säga 0,08 procent.

Enligt Jens Åhman, enhetschef för kemiska faktorer på Arbetsmiljöverket, bottnar det här i arbetsmiljölagen och vem som anses vara anställd rent juridiskt.

– Arbetsmiljölagen är skriven i en tid när arbetsmarknaden dominerades av stora företag och tunga industrier. Så ser det inte ut längre. Vi är på väg mot ett yrkesliv som allt mer består av egenföretagare och gig-ekonomi, och där finns många unga. Vi jobbar intensivt med hur vi ska bli effektiva här. Bara matematiken vid inspektioner, att vi når en i stället för hundra eller tusen arbetstagare, är en enorm förändring.

Jag vill också ha lag om att inte få sälja limmet till outbildade. För just nu känns det som att allt fler får sluta

Ebba Ebbersten

Jens Åhman tycker att fokus på paragraferna om sanktionsavgifter är oproportionerligt stor.

För samtidigt ska ju alla, även egenföretagare, ha tillräckliga kunskaper.

– Reglerna är ju inte där för att straffa utan skydda. Man glömmer lätt bort det viktigaste, som all vår erfarenhet och forskning visar. Att oavsett om man är egen eller anställd så kommer man oerhört långt med en grundläggande undersökning om risker och försök att åtgärda dem.

Ebba Ebbersten säger att hon försöker gå in på myndighetens hemsida då och då för att hålla koll.

För under en kort period kom Arbetsmiljöverket nämligen fram till att även ensamföretagare skulle omfattas av paragraferna om sanktionsavgifter.

– Det är lite svårt att veta vad man egentligen ska säga på utbildningarna. Men det är bra att det blivit mer reglerat. Jag vill också ha lag om att inte få sälja limmet till outbildade. För just nu känns det som att allt fler får sluta.

På radion spelas Lill-Babs Tuff brud i Lyxförpackning.

Så går det till när lösögonfransar sätts på

Efterlysning!

Har du fått en reaktion efter användning av frans- eller nagellim? Hör gärna av dig till sandra.lund@arbetet.se

Så ska du som jobbar skydda dig

• Effektiv allmänventilation.

• Effektivt punktutsug där limmet finns, gärna både där limmet ligger och där du limmar på kunden.

• Använd andningsskydd med gasfilter ABE1 (halvmask med skyddsglasögon, helmask eller fläkt-assisterat andningsskydd).

• Skyddshandskar av nitril.

• Förvara limrester i slutet kärl.

• Kemiska produkter ska vara märkta med innehåll och information om risker. Följande text ska finnas med på limmet om det innehåller cyanoakrylat: ”EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.”

Allergisk reaktion – cyanoakrylat

Så yttrar sig en allergisk reaktion för dig som jobbar med franslimmet som innehåller kemikalien cyanoakrylat:

• Du kan få pip i – eller tryck över – bröstet, astma, svårt att andas, kliande eller rinnande näsa, hosta, slem i halsen eller röda kliande utslag.

• Du kan känna kroppsliga symtom direkt när du kliver in på salongen. Eller så kan det dröja till kvällen eller natten.

6 anmälningar om arbetsskador (både olyckor och sjukdomar) kommer i snitt in till Arbetsmiljöverket per år från hela skönhetsbranschen – där det finns över 7 400 salonger.