Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Man kan jämföra den med en Svanenmärkning, säger Estrid Brekkan, Islands ambassadör i Sverige, som denna vecka deltog i ett jämställdhetsseminarium som anordnades av Nordiska ministerrådet och Nordiska fackliga samorganisationen (NFS).

Estrid Brekkan förklarar hur vägen mot jämställda löner på Island ser ut.

– Alla företag med över 25 anställda måste certifiera sig, fortsätter hon.

Kravet gäller även offentliga arbetsgivare så hela den isländska arbetsmarknaden påverkas.

Arbetsgivaren får själva välja vilket bolag som de vill ska genomföra certifieringen som handlar om att gå igenom lönesystemet och undersöka vad som ligger till grund för de anställdas olika löner.

Det skiljer cirka 16 procent mellan kvinnor och mäns löner på Island.

Den största skillnaden beror dock på att kvinnor och män jobbar i olika branscher. Målet för lagen är att till en början komma till rätta med den oförklarliga löneskillnaden som är mellan män och kvinnor som har samma arbetsuppgifter.

Den skillnaden var 5,7 procent år 2015, enligt en studie från isländska välfärdsmyndigheten.

Företagen ska tillsammans med certifieringsbolaget göra en värdering av vad varje tjänst – inte person – är värd.

Tjänsterna rangordnas sedan i företaget. Därefter undersöks om enskilda personer ligger på rätt lönenivå.

För företagen finns det ändå en möjlighet att lägga på extra lön för vissa enskilda prestationer men sådana tillägga måste förklaras och dokumenteras.

Om en anställd till exempel får mer lön på grund av att hen har gått en särskild utbildning ska även andra som gått den utbildningen få mer.

I år är det tänkt att alla arbetsgivare som har 250 heller fler anställda ska bli färdiga med sin certifiering.

I slutet av 2019 ska alla företag som har mellan 249 till 150 anställda ha certifierat sig.

I slutet av 2020 ska alla företag som har mellan 149 och 90 anställda gjort det.

I slutet av 2021 ska alla företag som har mellan 89 och 25 anställda gjort det.

Företag som har färre än 25 anställda behöver inte certifiera sig.

De företag som inte gör det riskerar hängas ut och bötfällas. Böterna kan uppgå till motsvarande 4000 svenska kronor per dag.

Arbetstagarorganisationerna på Island har ett stort ansvar för att se till att jämställda löner blir en verklighet.

– De fackliga organisationernas uppgift är att kontrollera att arbetsgivarna följer lagarna och att de förnyar sin certifiering vilket det måste göra var tredje år, säger Estrid Brekkan.

Den isländska lagen har vissa likheter med det svenska systemet för lönekartläggning, vilket också syftar till att minska löneskillnaden mellan könen.

Det finns dock tre stora skillnader. På Island riskerar företag att hängas ut offentligt och kan bötfällas om de inte genomför certifieringen. En tredje skillnad är tidsplanen. Det uttalade målet att det inte ska finnas osakliga löneskillnader efter 2022.

De isländska ambitonerna på att ”utrota” löneskillnaderna tog sin början i en lag från 2008 och fyra år senare inleddes ett pilotprojekt som lett fram till en nationell satsning.

– Det var faktiskt inte något större motstånd på Island emot detta, säger Gudrun Augusta Gudmundsdottir, på den isländska centralorganisationen AIS. Arbetsgivarna var bekymrade över kostnaderna för certifieringen men motståndet var inte stort.