Israeliska säkerhetsstyrkor letar efter den man som knivhögg och dödade en 40-årig bosättare vid en busshållplats utanför Ariel, Västbanken.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

JERUSALEM. Vapnen är redo. Vakande blickar följer de förbipasserande.

Åtta israeliska soldater har posterat sig i ett vägskäl i de slingrande gränderna i gamla stan i östra Jerusalem där det bor flest palestinier.

En timme tidigare kom de första rapporterna om en attack i Ariel, en av de största bosättningarna på den ockuperade Västbanken. En 40-årig man, bosättare, höggs ihjäl.

Samma morgon, måndag 5 februari, spreds nyheten om att terrorstämplade Hamas, som styr på Gazaremsan, höjt sin beredskap. De räknar nu med att det endast inom några dagar ska bryta ut ett krig med Israel.

Upptrappningen fortsätter. Den 6 december förra året meddelade president Donald Trump att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och att de ska flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem.

Det kan tyckas naturligt eftersom Israels parlament, Knesset, ligger i Jerusalem men den som följt konflikten mellan Israel och Palestina vet att flytten är mycket kontroversiell.

Jerusalem är den heliga staden för judar, muslimer och kristna samt en viktig bricka i förhandlingarna om en eventuell tvåstatslösning som går ut på att palestinierna ska få en egen stat.

Av det skälet har omvärlden valt att lägga sina ambassader i Tel Aviv som FN också betraktar som Israels huvudstad.

USA:s beslut ”öppnar helvetes portar” svarade Hamas efter beskedet men var långt ensamma om sin kritik mot den ändrade amerikanska utrikespolitiken.

Flera länder ansåg att USA:s beslut var beklagligt och försvårar för en fredsprocess. Sverige, Tyskland och Frankrike är bara några exempel på nationer som reagerade och öppet kritiserade beslutet.

Protester och sammandrabbningar skedde på flera ställen i världen. I början av januari sköts dessutom en rabbi ihjäl på en väg nära staden Nablus på Västbanken.

På ett hustak i den gamla delen av Jerusalem står Sameer Amro och pekar ut över staden.

Åt ena hållet ligger en moske, åt det andra hållet ett kyrktorn. Taket är fyllt av gamla kasserade plåtskåp och längre bort finns en liten kur där en vakt spanar över vad som försiggår där nere.

Övervakningen är påtaglig.

Överallt sitter kameror.

Sameer Amro är en av ledarna för ett ungdomsprojekt, Old City Youth Association, som finansieras av svenska Palmecentret och ABF Botkyrka.

Han går nedför de smala trapporna och visar senare in ett stort, 700-årigt, stenvalv som numera används som en ungdomsgård för palestinier.

Arbetet Global frågar om USA:s besked att flytta ambassaden fått några konsekvenser för hans liv.

– Om det märks? Naturligtvis, svarar han.

– Polisen och militären har förändrat sitt beteende. De rör sig på ett annat sätt. Med en större självklarhet. I går kom militären in till oss med sina vapen. De var fem-sex stycken med dragna vapen, berättar Sameer Amro inför en grupp svenska journalister som är på besök i Israel och Palestina.

Militärerna sa att om myndigheterna fick reda på att om deras organisation fick pengar ifrån någon av de organisationer som svartlistats av den israeliska staten så skulle deras verksamhet stängas.

Sameer Amro.

Trots att konflikten trappats upp är det Israel som sitter med trumf på handen.

Vi har aldrig varit så starka som nu, hävdar den före detta brigadgeneralen Udi Dekel som numera jobbar för tankesmedjan Institute for National Security Studies i Tel Aviv.

Israel uppges föra samtal med Egypten, Jordanien, Saudiarabien och flera Gulfländer som ser Iran, som är ett shiamuslimskt land, som ett allt större hot. Och inom kort väntas USA lägga fram en fredsplan för Mellanöstern.

Att USA:s president Trump står nära Israel är ingen hemlighet samtidigt och samtidigt är EU splittrat, vilket har gjort att Israels handlingsutrymme har ökat. Att Guatemala också beslutat att flytta sin ambassad till Jerusalem och att relationerna med Indien blomstrar har gjort landet ännu starkare.

Många i Israel anser att det nu är tid för Israel att flytta fram sina positioner.

– Fredsprocessen är bara ett sätt för Israel att köpa tid så att de kan bygga ut sina bosättningar på Västbanken, säger Hagai El Ad på den israeliska människorättsorganisationen B´Tselem.

Hagai El Ad.

Tiden talar just nu till Israels fördel.

Säkerhetskontrollerna, de långa köerna och besöken av militären och polisen har blivit en del av vardagen för palestinierna.

Den demografiska balansen håller dessutom på att förändras. Tidigare bodde det nästan bara palestinier i östra Jerusalem, i dag är andelen cirka 90 procent, uppger Hagai El Ad.

Palestinier som Arbetet Global talar med i Jerusalem säger att de har svårt att få lån.

Andra talar om frustrationen av att ständigt vara övervakad och plötsligt få påhälsningar av polisen eller att husen som befinner sig på fel sida av muren mellan Israel och Palestina sjunker i värde.

Hagai El Ad säger vad han tror politiken handlar om.

– Om det inte finns ett delat Jerusalem så kommer det inte heller finnas en möjlighet för en tvåstatslösning.

Omstridd stad

Jerusalem har varit omstritt i årtusenden, och kontroverserna fortsätter med full kraft. I FN:s delningsplan för Palestina från 1947 – som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.

Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett konsulat i Jerusalem.

Egentligen fattade USA ett annat beslut redan 1995, då kongressen röstade igenom lagen The Jerusalem Embassy Act. ”Sedan 1950 har staden Jerusalem varit staten Israels huvudstad”, står det i lagen.

Lagen har dock ett kryphål, som troget utnyttjats sedan dess: flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om ”nationell säkerhet” kräver det.

Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Och Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras.

Källa: TT