Enligt en undersökning från Unionen var det i oktober knappt sex av tio företag som hade genomfört, eller planerade att genomföra, en lönekartläggning under året. Detta trots att diskriminering­slagen kräver sådana årliga kartläggningar sedan ett år tillbaka.

– Lönekartläggningen är ett viktigt verktyg för att skapa en mer jämställd arbetsplats. Därför är det oroande att så många arbetsgivare inte prioriterar det arbetet, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen i ett pressmeddelande.

Uppgifterna bygger på att Unionen har låtit Ipsos göra telefonintervjuer med företrädare för 1 000 av Unionens cirka 3 000 fackklubbar. Resultatet visar också att det ofta leder till konkreta åtgärder på arbetsplatser där kartläggningar faktiskt görs.

Unionen är inte ensamma om att kritisera arbetsgivare för att inte leva upp till skärpningarna i diskrimineringslagen. Tidigare i dag publicerade Arbetet en intervju med diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg, just om att arbetsgivare har bristande kunskaper om hur deras skyldigheter att arbeta förebyggande mot diskriminering skärptes för ett år sedan.

– Vi är mycket väl medvetna om att kunskapen, och kanske i vissa fall vilja också, brister hos arbetsgivare. Men att resultatet skulle bli så dåligt som undersökningen visar hade jag nog inte förväntat mig, säger Agneta Broberg.

Hon syftar på att färre än hälften av de arbetsgivare som svarade när DO gjorde drygt 500 telefonintervjuer i slutet av 2017 kände till regeländringarna.

Nyligen har regeringen också flaggat för att man under våren ska tillsätta en utredning om tuffare sanktioner för arbetsgivare som inte följer diskrimineringslagen.

– Det ser vi ett jättestort behov av. Nu har man återinfört årliga lönekartläggningar, men det måste följas av sanktioner om man lönesätter ojämställt år efter år. Det räcker inte att bara visa att man gör det i en kartläggning, utan förändring måste till också, sa Clara Berglund, generalsekreterare på Sveriges Kvinnolobby till Arbetet förra veckan.