Organisationen Sveriges Kvinnolobby har granskat regeringens satsningar på förlossningsvården som påbörjades 2015.

För nästa år handlar det om en miljard kronor.

Enligt en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska medlen framför allt gå till mer personal och bättre arbetsmiljö, men också för insatser inom neonatalvård.

Men landstingen har stor frihet att själva välja hur pengarna ska fördelas.

Resultaten från granskningen visar att antalet barnmorskor inte ökar i takt med förlossningarna.

I stället används pengarna till tillfälliga insatser inom till exempel fosterdiagnostik, bristningar och amning.

Samtidigt som förlossningarna ökar sjunker förlossningsplatserna samt tiden en nybliven mamma får stanna på BB.

2016 genomfördes i snitt 123 förlossningar på en förlossningsplats. Tio år tidigare: 104,5.

Och hur länge nyblivna mammor får stanna på BB är nu nere på den kortaste snittiden i EU – 1,8 dygn efter en vaginal förlossning.

– Den underdimensionerade förlossningsvården drabbar kvinnor i båda ändar – i yrkeslivet och som patienter. Nu måste regeringen och SKL tillsammans se till att medel går till att förstärka personaltäthet, villkor och löner på förlossningsvårdens kvinnodominerade arbetsplatser. Dessutom behövs en statlig översyn av hela vårdkedjan. Det är över 70 år sedan denna för kvinnor så livsviktiga vård senast utreddes, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby, i ett pressmeddelande.

Sveriges Kvinnolobby anser att pengarna i stället ska styras mot mer personal, och föreslår att landstingen ska vika 80 procent av de statliga pengarna till bemanning.

Organisationen vill också se bättre uppföljning av hur landstingen använder pengarna, något man anser svårt att se i de redovisningar som görs i dag.

Förlossningarna ökar

2016 genomfördes cirka 54 förlossningar per tusen kvinnor i fertil ålder.

2000 var antalet knappt 45.