Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Hittills har minst elva personer dödats och femton skadats i de protester som skakat Honduras efter landets president- och parlamentsval 25 november.

Det rapporterade FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna och Internamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna på måndagen. Enligt honduranska medier dödades ytterligare minst en person till under dagen.

Dödsfallen ska ha skett i konfrontationer mellan demonstranter och polis och militär. Detta sedan oppositionen uppmanat sina väljare att protestera mot valresultatet.

Honduras president Juan Orlando Hernandez talar från presidentpalatset i Tegucigalpa.

I ett försök att kväsa manifestationerna införde president Juan Orlando Hernandez i fredags ett tio dagar långt undantagstillstånd med utgångsförbud kvälls- och nattetid.

När 57 procent av rösterna hade räknats dagen efter valet ledde oppositionskandidaten Salvador Nasralla med mer än fem procentenheter över den sittande presidenten. Sedan dröjde det innan valmyndigheten kom med mer information.

Enligt rapporter från valmyndighetens egen personal ska rösträkningssystemet tillfälligt ha slutat fungera. När det väl kom igång tillföll nästan alla röster presidenten.

Demonstranter över hela landet stöttar presidentkandidaten Salvador Nasralla.

Igår deklararade valmyndigheten slutligen att Juan Orlando Hernandez vunnit valet med 1,6 procentenheter, eller 52 000 röster.

Kort därefter uttalade sig chefen för Europeiska unionens valobservatörer, den portugisiska EU-parlamentsledamoten Marisa Matias. Hon underkände valmyndighetens arbete.

– Det här är långt ifrån över. Honduranerna förtjänar att deras röster räknas med transparens. Om det tar längre tid får det göra det, sa hon inför mediekåren på Hotel Intercontinental i centrala Tegucigalpa.

Marisa Matias menade att valmyndigheten måste ta hänsyn till oppositionens krav på att räkna om alla röster från 5 174 valkretsar. Oppositionen misstänker att dessa röstsedlar manipulerats. Det handlar om hundratusentals röster från en fjärdedel av landets valkretsar.

Salvador Nasralla leder mittenpartiet PAC som gått samman i en koalition med socialdemokratiska Pinu och vänsterpartiet Libre. Hans vicepresidentkandidat är Xiomara Castro, som är fru till den tidigare presidenten Manuel Zelaya. Han leder idag Libre.

Tidigare presidenten Manuel Zelaya störtades 2009. Här talar han inför demonstranter efter presidentvalet 25 november.

Maneul Zelaya störtades 2009 för att han ville skriva om Honduras grundlag. Det är fortfarande ett krav från oppositionen, men något som den sittande presidenten Juan Orlando Hernandez motsätter sig.

Juan Orlando Hernandez stödde kuppen 2009, men har sedan dess själv brutit mot grundlagen ett flertal gånger.

Som talman i parlamentet såg han till att byta ut fyra domare i Högsta domstolen. Sedan bad han Högsta domstolen att ogiltigförklara de paragrafer i grundlagen som hindrar en president från att bli omvald.

Enligt Honduras grundlag kan parlamentet inte byta ut domare i Högsta domstolen. Och Högsta domstolen kan inte ändra i grundlagen. För det krävs parlamentariskt stöd.

Arbetet Global träffade tidigare i år den politiske analytikern och tidigare inrikesministern i Honduras, Victor Meza. Han beskriver det som att demokratin i landet är satt ur spel.
– Om inte det internationella samfundet agerar kommer presidenten fuska sig till segern. Risken är då att våldet eskalerar, sa Victor Meza då.

Något officiellt slutresultat av valet har inte offentliggjorts. Igår ställde sig även valobservatörer från de Amerikanska staternas organisation, OAS, bakom EU:s valobservatörers krav.

Samtidigt inledde delar av den honduranska polisen en strejk med krav på högre löner och för att de vill slippa använda våld mot fredliga demonstranter på gatorna.

Erik Halkjaer/frilansjournalist 

Valet i Honduras

Honduras är ett av världens mest våldsamma länder och det näst fattigaste landet på det västra halvklotet. Sedan statskuppen 2009 har militären fått en allt mer framträdande roll. Bland annat har militären idag flera civila polisiära uppgifter.

Honduras håller val till presidentposten, parlamentet och kommuner vart fjärde år. Presidentvalet avgörs i en omgång med enkel majoritet. Enligt Honduras grundlag får inte en president ställa upp till omval.

Honduras Högsta domstol ogiltigförklarade 2015 de paragrafer som hindrar omval, men enligt grundlagen kan den bara ändras av parlamentet.

Valmyndigheten leds av fyra politiskt tillsatta ledamöter, varav en tillhör den politiska oppositionen.

Källor: Honduras grundlag, Honduras valmyndighet, FN och Human Rights Watch.