LO:s kongress 2016 beslöt att till kongressen 2020 föreslå ett program för ”Det goda arbetet”.

Dåvarande Metall antog 1985 nio punkter om Det Goda arbetet, som sedan antogs av LO. Optimismen var stor men nyliberala idéer kom i vägen.

I en ny tid ska nu en ny generation fortsätta detta arbete. Här är mitt utkast till ett manifest att diskutera och fylla med LO-förbundens behov och erfarenheter.

1.Trygga människor

Alla ska ha jämlik möjlighet till arbete, utan sortering efter kön eller bakgrund. Trygg försörjning är grunden för ett gott liv och till förändring. Arbete förändras ständigt och att nå ett gott arbete kräver gemensam vilja.

Hot om arbetslöshet skapar motstånd och håller tillbaka initiativ. Effektivisering inom offentlig sektor ska ge höjd kvalitet och inte sänkt bemanning. Vid sjukdom och övertalighet ska finnas trygga försäkringar samt trygg omställning till annat arbete.

2.Medbestämmande

En jämspelt relation mellan ledning och anställda gagnar lärande och utveckling. Brist på inflytande medför brist på ansvar och initiativ. Var och en behöver inflytande över sitt eget arbete.

Väl skött ger mbl, facklig representation i bolagsstyrelser och fackligt utsedda skyddsombud en fruktbar samverkan med arbetsgivaren.

3.God arbetsmiljö

Arbete ska utformas efter människors skiftande förutsättningar och aktuella arbetsförmåga. Trivsel, kunna arbeta säkert och förbli frisk är en förutsättning för hög produktivitet och god förtjänst. Försäkring vid arbetsskada ska ge full kompensation.

4.En organisation för samarbete

Arbetsuppgifter ska utformas för arbete i grupp med gemensam utveckling av varandra och verksamheten. På arbetsplatser med social gemenskap är fler nöjda och engagerade. Mångkunnighet ger flexibilitet som gynnar både anställda och verksamhet.

5.Lärande arbete

Arbete ska vara lärande genom vidgning av arbetsuppgifter och utbildning som en del i arbetet. Då utvecklar löntagaren sitt värde på arbetsmarknaden. När arbetets innehåll är snävt faller individens värde.

Teknisk och organisatorisk utveckling ska stödja yrkeskunnande och samarbete, inte ensamarbete och förenkling där löntagaren blir lätt att byta ut.

6.Arbetstider utifrån sociala behov

Arbetstider ska medge en god social samvaro på fritiden. Men andelen som arbetar på udda tider och med arbete som är flexibelt i tid och rum har ökat. Här behöver löntagarna ett särskilt inflytande.

7.En rättvis andel

Arbetets resultat ska fördelas rättvist och jämställt. Det gynnar social och ekonomisk utveckling genom ekonomisk trygghet, delaktighet och att missnöjda inte ställs mot varandra. Ökad produktivitet ska kunna tas ut som kortare arbetstid och delpension.

Den fackliga rörelsen har en lång tradition av att driva krav på företagsdemokrati. Politisk och social demokrati växte snabbt under 1900-talet. Men för företagsdemokrati gick det trögt.

Diskussioner som började 1920 blev först under 1970-talet lagar och avtal som gav löntagarna ett nämnvärt inflytande.

Idén var att erbjuda arbetsgivaren ett större engagemang från löntagarnas sida för att i gengäld få trygghet genom inflytande. Med Det goda arbetet togs denna idé ett steg till.

Vi har i Sverige en hållbar teoretiskt och i praktik vedertagen modell för samverkan på arbetsplatsen. Inom denna samverkan har funnits och pågår många lärande tillämpningar av principer i Det goda arbetet.

Detta ska nu samlas ihop och utvecklas vidare för att fylla behoven i dagens arbetsliv. Det kan komma att gå förvånansvärt bra.