Hur tar man egentligen reda på om det man läst på internet eller hört ryktesvägen stämmer?

Journalisten Åsa Larsson är en av grundarna till Viralgranskaren, en avdelning i tidningen Metro som avslöjar falska påståenden.

Enligt henne kommer man ganska långt med en skeptisk grundinställning.

– Många tror att det krävs tekniska kunskaper men det är ofta inte det som är problemet när någon går på bluffar och missledande information. Snarare handlar det om att ha koll på hur samhället fungerar. Man måste väga rimligheten i det som sägs med hur saker brukar gå till, säger hon.

Var skeptisk och kolla upp innan du delar. När du börjar söka kommer du att märka om påståendet är ifrågasatt.

Om det är på engelska kan du googla ämnet tillsammans med ord som ”fake” eller ”hoax” och se om någon avslöjat det som en bluff.

Du kan också gå in på sidan där artikeln ligger och se om avsändaren känns trovärdig samt undersöka om artikeln fortfarande är aktuell.

Om det handlar om ett inlägg på sociala medier kan du undersöka avsändaren. Är det en person som verkar ha ett utförligt liv eller verkar det vara ett fejkkonto som inte delar något personligt? Du kan också försöka kontakta personen som skrivit och fråga om mer information.

Ofta hänvisar artiklar till andra källor. Då kan det vara bra att leta upp och gå tillbaka till ursprungskällan för att undvika en viskleksliknande situation.

Om ursprungskällan är på ett främmande språk kan du försöka använda Google translate för att översätta.

En del falska historier bygger på att en bild påstås föreställa Sverige i nutid, när den egentligen inte gör det.

Det går att söka efter bilder på Google för att se om de förekommer på andra ställen på internet och verkligen föreställer det de utges för att göra.

Gå in på Googles bild-avdelning och klistra in länken till bilden för att söka.

Fem typer som sprider falska påstånden på nätet

1. Bedragare
De vill åt dina uppgifter för att lura dig på pengar eller kanske installera ett program som tar över din dator. Lovar ibland gratis iphones.

2. Vanligt folk
Folk som ägnar sig åt sådant som vi gjort i alla tider: Ljuger, skämtar, sprider rykten och missförstår. Ibland med flit, ibland inte.

3. Satiriker
De ser det nästan som en konstform. De kan vilja retas eller tycka att det är kul när någon tror att de läst något som är på riktigt.

4. Viralsajter
Varje klick ger dem inkomster. Delar av sanning har ofta kryddats med falska detaljer. I USA finns flera helt igenom fejkade viralsajter.

5. Åsiktsmakare
De sprider falska påståenden för att de vill ändra något i samhället och anser att ändamålen helgar medlen. Stämmer det inte? Spela roll…