Fake news och alternativa fakta är inte ett nytt fenomen. Det har förekommit i alla tider.

Skillnaden är att det i dag är mer påtagligt. Våra informationsflöden är mer omfattande än någonsin.

När så mycket information trillar förbi i en rasande takt är det ofta svårt att skilja lögn från sanning och åsikt från fakta.

Det är lätt att ondgöra sig över de som sprider fake news och alternativa fakta, men faktum är att vi gör det lite till mans och därmed bidrar vi också – medvetet eller omedvetet – till ett allvarligt samhällsproblem: polarisering.

Det finns tyvärr ingen quickfix som i ett slag löser detta problem.

Det finns dock två instanser som – om vi ger dem bättre förutsättningar – genom sitt arbete kan bana väg för en bättre framtid, nämligen skolbiblioteken och folkbiblioteken.

Här finns information och gedigen kompetens i hur man söker, tolkar och granskar.

Dessvärre står både skolbibliotek och folkbibliotek inför en rad utmaningar som försvårar arbetet

Anna Troberg, DIK

De erbjuder exakt det vi alla behöver för att kunna navigera i informationsflödena utan att gå vilse eller kapsejsa.

Dessvärre står både skolbibliotek och folkbibliotek inför en rad utmaningar som försvårar arbetet.

Alla elever ska enligt lagen ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek, men i realiteten är tillgången minst sagt ojämn och orättvis.

Omkring hälften av Sveriges 1,3 miljoner elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I 86 kommuner saknas bemannade skolbibliotek helt.

Det är anmärkningsvärt med tanke på att barn som har tillgång till skolbibliotek och en skolbibliotekarie är mycket bättre rustade att tryggt utforska världen på och utanför nätet.

Skolbiblioteken omfattas inte av det generella lyft på sex miljarder som Skolkommissionen föreslagit.

I stället får man nöja sig med magra punktinsatser som från början är dömda att ge lika magra resultat.

Det behövs en mer omfattande och långsiktig satsning. Man måste skjuta till mer öronmärkta resurser till skolbiblioteken. Man måste också se över kompetensförsörjningen.

I dag utbildas det inte tillräckligt många bibliotekarier för att kunna uppfylla lagkravet om alla elevers har rätt till den fantastiska pedagogiska resurs som ett bemannat skolbibliotek är.

Det är dock inte bara skolbiblioteken som har utmaningar i arbetet. Biblioteken är demokratiska grundpelare.

Som sådana har de alla ett direkt uppdrag att främja den fria åsiktsbildningen. Det betyder till exempel att det på våra folkbibliotek går att få sig alla möjliga – och till synes omöjliga – åsikter till livs.

När kunskapen att söka, tolka och granska information sitter i ryggraden hos oss alla redan från skolåren är grogrunden för fake news och alternativa fakta mager

Anna Troberg, DIK

Så ska det vara, allt för att den hugade människan ska kunna granska flera olika informationskällor och bilda sig en egen fri uppfattning.

Det är det som är själva basen för vår demokrati. Att erbjuda denna saliga och breda åsiktsblandning är dock en svår balansakt, som möjliggörs av bibliotekariernas gedigna kompetens.

Dessvärre är denna delikata balans under attack.

I DIK:s senaste rapport om bibliotekariernas arbetsmiljö anger 73 procent av folkbibliotekarierna att de upplevt aggressivt beteende de senaste två åren. 22 procent av folkbibliotekarierna anger att de upplevt påtryckningar i samband med medieinköp. Det är ytterst allvarligt.

Människor har rätt att uttrycka önskemål om vilka medier man vill ta del av via biblioteket. Det sker hela tiden och biblioteken tar också rimlig hänsyn till önskemålen när man gör inköp.

Men, när önskemålen tar sig hotfulla eller våldsamma uttryck i syfte att främja en särskild politisk agenda lite extra, så är det inte bara ett stort arbetsmiljöproblem. Det är också ett allvarligt demokratiproblem som ytterligare göder polariseringen.

När kunskapen att söka, tolka och granska information sitter i ryggraden hos oss alla redan från skolåren är grogrunden för fake news och alternativa fakta mager.

När biblioteken får verka för den fria åsiktsbildningen i lugn och ro och utan politiska påtryckningar har vi alla tillgång till den bredd av information vi behöver för att kunna bilda oss en egen uppfattning och med den stärka demokratin.

Vi har verktygen, men för att de ska fungera, måste vi se till att hålla dem i gott skick.