Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Den 21 juni i år bröt sig ett tiotal svartklädda män med huvor in i Mauricio Vélez hem där han befann sig med familjen.

De förklarade att de kommit för att hämta fackföreningsledaren som är vice ordförande för fackförbundet Sintraunal som organiserar offentligfinansierade universitetslärare.

Familjen varnades, enligt uppgifter till världsfacket IFS, för att följa efter eller kalla på hjälp. Morgonen därpå hittades Mauricio Vélez torterad och ihjälskjuten.

Det har varit en blodig sommar i Colombia.

Den 1 juli sköts Alberto Román Acosta González ned framför sin son som spelade en fotbollsmatch. Han var ordförande för jordbruksindustrifacket Sintrainagro i Guacarí, en ort i centrala Colombia.

Mauricio Vélez och Alberto Román Acosta González.

I Colombias tredje största stad Cali överraskades 43-åriga lärarinnan Johanna Alarcón i juni när hon kom hem på sin motorcykel.

Hon sköts med flera kulor och avled senare på sjukhus. Enligt familjen fanns inga uttalade hot mot Johanna Alarcón. Men att hon var organiserad i ett lärarfack och hade engagerat sig i en pågående lärarstrejk misstänks ligga bakom dådet.

Under sommaren mördades i Colombia sex fackliga representanter för lärarna och jordbruksindustriarbetarna.

Därmed fortsätter Colombia att mitt under pågående fredsprocess vara ett av världens tio värsta länder för fackligt aktiva.

Av sommarens sex mord på fackliga representanter har polisen endast lyckats gripa en misstänkt. Att sådana här brott sällan klaras upp eller att någon grips och ställs inför rätta för mord på fackföreningsaktiva är ett vanligt problem.

I praktiken råder en sorts straffrihet. Bara under 2016 mördades 19 aktiva fackföreningsmedlemmar under en våg av mord på ledare för mänskliga rättigheter och socialt arbete som summerade 117 döda. Därtill finns hundratals anmälningar om attacker och hot.

Efter att anmälningarna om våld mot fackföreningsmedlemmar minskat under flera år visar 2016 års siffror åter en uppgång på hela 31 procent. Trots det finns Colombia inte med på ILO:s lista över länder som åsidosätter arbetstagarnas rättigheter. Det finns även stora brister i landets arbetsrätt.

Världsfacket IFS senaste globala rättighetsindex redovisar till exempel hur colombianska bryggerijätten Postobón – ett av Sydamerikas största bryggerier som har ett nära samarbete med amerikanska läskedryckstillverkaren PepsiCo – kunnat avskeda över 3 000 fackföreningsanslutna samt upplöst kollektivavtal och fackklubbar.

Postobón har i stället börjat använda sig av bemanningsföretag som erbjuder usla villkor vad gäller anställningsskydd och arbetsmiljö.

Även arbetsrättslagstiftningen har förändrats vilket fått till följd att arbetsdagarna blivit längre, anställningsskyddet försvagats och tillfälliga anställningar och korttidskontrakt ökat.

De nya lagarna har gjort att anslutningsgraden för fackliga har minskat och i dag uppgår till knappt 4 procent.

Starkast organisationsgrad har lärarkåren och landets bananarbetare. Varför det inte ser ut att vara en händelse att representanter för lärarfacken mördats under sommaren.

En vanlig strategi för arbetsgivarna är förhandla direkt med anställda som inte är fackanslutna. De erbjuds något bättre villkor än de som förhandlar via facket och på så vis blir det svårare för förbund att organisera sig. Det är också vanligt att arbetsgivaren väljer att inte förhandla alls.

Samtidigt har arbetet inletts för att få det fredsavtal som den colombianska regeringen och FARC-gerillan skrev under förra hösten att fungera i praktiken. Ett avtal som avslutar ett femtioårigt inbördeskrig.

Både EU och Sverige har avsatt medel för fredsprocessen: nästan 600 miljoner euro (omkring sex miljarder kronor), respektive runt 950 miljoner kronor. Men det är oklart om några av de pengarna kommer att användas för att skydda fackligt aktiva, journalister eller andra grupper som utsätts för våld.

Utrikesminister Margot Wallström har i en debattartikel lyft fram att prioriterade områden är ”försoning och upprättelse för offren, liksom kvinnors rättigheter.” Enligt UD:s presstjänst har ambassaden i Colombia gjort flera uttalanden ”gällande de tragiska dödsfallen av fackföreningsledare”. Liksom att Sverige ”genom bistånd arbetar aktivt med sociala dialogfrågor samt med utsatta grupper i olika projekt.”

Fackliga rättigheter hotas dock inte bara i Colombia. Enligt världsfacket IFS globala rättighetsindex för 2017 är det på många platser i världen inte bara förenat med livsfara att vara fackligt aktiv, utan att det räcker med att vara fackligt ansluten för att utsättas för hot, trakasserier och våldsamheter.

Värst är det i de länder där fackliga rättigheter inte respekteras och offentliga institutioner brutit samman, vilket gäller totalt elva länder i Mellanöstern och Afrika. Mord på fackföreningsaktiva rapporterades 2016 från 11 länder (ett mer än 2015). Här återfinns även Italien, liksom sju latinamerikanska länder.

Gert Lundstedt

Vanligt med hot och våld

Colombia: 

l 19 fackligt aktiva mördade 2016.

l Våldsamheterna mot fackligt anslutna ökade med 31 procent 2016 – hoten har bland annat ökat i samband med att fackliga organisationer öppet informerat om och uttalat stöd för fredsavtalet.

 

Övriga världen:

• I Mellanöstern och Nordafrika är risken störst för att fackligt anslutna utsätts för våld, godtyckliga arresteringar och oförsvarliga fängslanden.

• Miljoner migrantarbetare i bland annat Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait fråntas mänskliga rättigheter under kafalasystemet.

• Fackligt aktiva rapporteras 2016 ha utsatts för våld i 59 länder. I elva länder har fackligt aktiva mördats – Bangladesh, Brasilien, Colombia, Filippinerna, Guatemala, Honduras, Mauretanien, Mexiko, Peru och Venezuela.

Källa: Världsfackets globala rättighetsindex 2017. Läs mer på www.ituc-csi.org.