Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Hösten 2014 lamslogs delar av Hongkong under 79 dagar av stora demokratiprotester. Efter att demonstranterna skingrats har tumskruvarna som väntat dragits åt ytterligare.

Under augusti i år fick staden sina första politiska fångar på mycket länge, när studentledaren Joshua Wong dömdes till 6-8 månaders fängelse tillsammans med aktivisterna Nathan Law och Alex Chow.

FÖLJ OSS FÖR FLER GLOBALA NYHETER

Domarna var spektakulära eftersom trion redan förra sommaren straffades för inblandningen i protesterna 2014.

Då slapp de undan fängelse för sin inblandning i protesterna, och dömdes istället till samhällstjänst. Men när straffen avtjänats pressades domstolen av stadens justitiedepartement att ta upp fallen igen och utmäta hårdare straff.

Nathan Law var en av sex aktivister som i fjol för första gången valdes in i Hongkongs parlament. Han uteslöts dock tidigare i år, anklagad för att inte ha läst upp sin parlamentsed på ett korrekt vis. Och händigt nog så mister en individ som döms till fängelse i minst tre månader sin rätt att ställa upp i val den lagstiftande församlingen de kommande fem åren.

Varken Law eller Wong kan därmed delta i omvalet av den plats som så kontroversiellt togs ifrån deras nybildade parti Demosisto.

“Hongkongs myndigheter tillåter Peking att i allt större utsträckning diktera stadens politik”, sade Maya Wang vid Human Rights Watch efter domen.

Hon är en av många som kallar trion för “politiska fångar”. Tidigare samma vecka hade tretton miljöaktivister dömts till fängelse i upp till ett drygt år i en snarlik rättegång.

De hade 2014 försökt ta sig in i regeringsbyggnaden för att stoppa ett ljusskyggt byggnadsprojekt. De slapp sedan undan fängelse i kommande rättegång, men dömdes nu på nytt efter krav från myndigheterna.

Tusentals demonstranterprotesterar i Hongkong 20 augusti.

Basic Law, Hongkongs grundlag, garanterar rättigheter som yttrande- och mötesfrihet fram till år 2047.

Denna minikonstitution förhandlades fram mellan Storbritannien och Kina 1984, och trädde i kraft vid överlämningen till Kina 1 juli 1997. Men då president Xi Jinping besökte Hongkong i somras för att fira 20 år av kinesiskt styre och svära in stadens nya regeringschef Carrie Lam, så var budskapet ett helt annat.

I ett tal uttryckte Xi missnöje med Hongkongs “upprätthållande av den nationella säkerheten”, och sade att varje utmaning av Pekings makt över staden utgör en absolut förbjuden överträdelse av den röda linjen.

LÄS VAD SOM SADES OM VALET REDAN 2015

Inför hans besök greps 26 demonstranter, då myndigheterna förbjöd “negativa budskap” på Hongkongs gator för att inte “genera” presidenten. 11 000 poliser – en tredjedel av hela kåren – slog en ring runt det distrikt där två lyxhotell tömts på gäster för Xi och hans följe.

Under besöket påpekade bland annat Storbritannien och USA de många överträdelser som ägt rum mot Basic Law på senare år, inklusive kidnappningen av den svenska förläggaren Gui Minhai och hans fyra kollegor.

Detta fick utrikesministeriet i Peking att dundra att Basic Law blott är ett “historiskt dokument” som saknar betydelse, och att ingen utomstående längre har rätt att kommentera Hongkongs utveckling. Detta trots att det handlar om en diplomatisk skrivelse som registrerats i FN.

Hongkongs regeringschef Carrie Lam under firandet av Kinas övertagande av Hongkong.

Carrie Lam å sin sida är ökänd för den hårda linje hon drev mot demokratiprotesterna 2014. Efter att ha svurits in som regeringschef uttryckte hon stöd för “patriotisk och moralisk utbildning” vid stadens grundskolor.

Hon är även positiv till att införa en nationell kinesisk säkerhetslag med stora begränsningar för civilsamhället i Hongkong.

Sist denna lag diskuterades vällde en halv miljon invånare ut på Hongkongs gator 2003, vilket senare fick regeringschefen Tung Chee-hwa att avgå.

Men frågan är om lika många nu vågar sig ut på gatorna igen. Utvecklingen är också oroande för Hong Kong Confederation of Trade Unions (HKCTU), som medverkade i demokratiprotesterna hösten 2014.

Som stadens näst största fackförening är man främsta kraften att demonstrera för höjd minimilön, och har även fördömt försvinnanden av fackliga aktivister i Kina. Aktiviteter som i framtiden riskerar få rättsliga följder.

Flera internationella organisationer uppmärksammar Kinas allt hårdare grepp om staden.

Hongkong ligger nu på plats 73 av 180 i Reportrar utan gränsers globala index över pressfrihet, bakom länder som Ungern och Niger. Så sent som 2010 låg staden på plats 34.

Raset förklaras med ökade svårigheter och risker att rapportera om känsliga fall med koppling till Kina.

En NGO vid namn Freedom House gav Hongkong 61 poäng på skalan 0-100; sämre än grannländer som Filippinerna och Indonesien. Pekings inskränkningar av medborgerliga rättigheter pekades ut som den viktigaste anledningen.

Jojje Olsson

LÄS ÄVEN OM DET SVENSKA STÖDET TILL TIDIGARE HONGKONGPROTESTER

Hongkongs riggade val

I parlamentsvalet hösten 2016 gick 57 procent av platserna till pro-kinesiska organisationer trots att de bara fick 40 procent av rösterna. Detta på grund av att 30 av 70 platser utses på förhand. Exempelvis är tre platser garanterade till Peking-trogna facket HKFTU, medan HKCTU inte har någon.

När Carrie Lam vann valet som regeringschef 2017 var det bara 0,03 procent av Hongkongs befolkning som fick rösta, i form av en valgrupp på 1 194 medlemmar. Den består främst av en samhällselit med affärsintressen i fastlandskina. Valet stod dessutom bara mellan tre kandidater som på förhand godkänts av regimen i Peking.