I dag samlas regeringen traditionsenligt på Harpsund i Flen. Där ska finansminister Magdalena Andersson (S) presentera regeringens analys av det ekonomiska läget, inför höstens budget.

Men hur ser det egentligen ut på svensk arbetsmarknad i dag?

Toppen, enligt Enligt Harry Flam, ordförande i finanspolitiska rådet, det organ som ska granska regeringens finanspolitik.

– På det hela taget går svensk arbetsmarknad strålande. Vi har de högsta sysselsättningsgraderna i Europa. Vårt problem är de nyanlända, annars så går det väldigt bra, säger han.

 

Arbetslösheten sedan regeringen tog makten

Trots att vi befinner sig i en högkonjunktur och det på många håll råder brist på arbetskraft är arbetslösheten hög bland de som inte är födda i Sverige. Samtidigt väntas många nyanlända komma ut på arbetsmarknaden de närmsta åren efter den stora flyktingvågen den senaste tiden.

För att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden menar Harry Flam, och det finanspolitiska rådet, att det som brukar kallas för ”enkla jobb” är nödvändigt.

– Alla de åtgärder som är igång nu är bra med utbildning och subventioner, men vi tror att det krävs mer. Problemet med de subventionerade anställningarna i dag är att de är för krångliga. Ett stort problem är också att de är tidsbegränsade. Det vore bättre att ha permanenta jobb för den här kategorin, säger Harry Flam.

I våras presenterade LO sitt förslag om utbildningsjobb som skulle innebära lägre kostnad för arbetssvaren och för någon vecka sedan presenterade Alliansen sin variant som de vill genomföra om parterna inte kommer överens – de så kallade inträdesjobben. Där skulle lönen skulle bli 30 procent av ingångslönen i respektive yrke.

Men gemensamt för båda förslagen är att de är just tidsbegränsade, något Harry Flam alltså tycker är negativt.

– Det är bättre att sådana förslag genomförs än att de inte genomförs, men erfarenheterna visar att det är problematiskt med tidsbegränsade anställningar, säger han.

Alliansen ”hotade” i sitt utspel parterna med att lagstifta om jobb med lägre löner om inte parterna kommer överens. Är det möjligt att lagstifta om lägre löner?
– Det har nu gått ganska många år och LO och Svenskt näringsliv har inte kommit överens. Man kan hävda att de har misslyckats. Det beror på utformningen av de här nya jobben. Man kan utforma dem som särskilda arbetsmarknadspolitiska program, där regeringen sätter villkor och ersättningsnivåer.

Att de lägre kostnaderna för företagen blir subventionerade i stället för att ändra lönerna i kollektivavtalen?
– Ja precis.