Förra läsåret hade sju av tio lärare en pedagogisk högskoleexamen. Andelen har på bara fem år minskat kraftigt, från åtta av tio, enligt Skolverkets statistik. I början av 1990-talet låg andelen på över 90 procent. Exakt hur det nu ser ut vid skolstarten vet ingen. Men någon förbättring lär inte ha skett, snarare tvärtom.

– Lärarbristen blir värre och värre för varje år, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Under förra läsåret hade bara varannan nyanställd lärare i skolan pedagogisk högskoleexamen, vilket kommer att öka på andelen obehöriga lärare ytterligare.

Myndigheternas prognoser är heller inte särskilt positiva.

– Vid nästa stora prognostillfälle, om ungefär fyra år, så finns en risk att det ser ut ungefär som i dag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Ett symptom på lärarbristens omfattning är antalet lediga lärarjobb. Härom veckan fanns drygt 7 000 lediga jobb hos Arbetsförmedlingen, ungefär lika många som vid samma tidpunkt i fjol.

Men brist är ett diffust begrepp. Varken lärarfacken eller ministern tror att elever ska behöva mötas av lärarlösa klassrum. Fridolin tycker att kommuner och rektorer har blivit bättre på att lösa situationen efter de pressade förutsättningarna. Men det innebär mer av obehöriga lärare.

– Jag utgår ifrån att de som är ansvariga löser det här, säger Jaara Åstrand.

Det finns dock en del tecken som går åt rätt håll för att täppa till hålen, lönerna för lärare har stigit mer än för andra grupper de senaste åren. Med marknadskrafterna i ryggen kan många lärare utnyttja läget och förhandla upp lönen ganska bra.

I Stockholm kan en gymnasielärare tjäna uppemot 50 000 kronor i månaden, medan snittet i huvudstaden ligger kring 37 000 och 38 000. Som en effekt har löneskillnaderna ökat, visar statistiken.

Enligt facket har också flykten från yrket bromsats upp.

– Men vi behöver öka inflödet också, säger Jaara Åstrand.

Samtidigt har skolorna, med statlig hjälp, anställt fler, runt 20 000 de senaste åren.

Olle Lindström/TT