Fransk thriller vänder gång på gång

Det börjar onödigt våldsamt med att den kvinna som kallar sig Alex blir kidnappad, avklädd och instängd i en lokal med råttor. Men ta dig igenom! Pierre Lemaitres roman Alex (Sekwa) vänder gång på gång. Bland annat introduceras ännu en liten, märklig fransk kriminalpolis som tar seriemördaren (vilket hon ska visa sig vara) Alex i försvar.

 

Svensk spänning om sektens barn

Med Sektens barn (Forum) avslutar Mariette Lindstein sin trilogi om att vara fast – ja, ordagrant fången – i en sekt. Lika spännande berättat som tidigare men, efter bytet till ett större förlag, också mer välskrivet. Sista delen handlar om barnen, de som fötts och växt upp i en sekt. Hur går det för dem?

 

Norsk polisthriller känns helt rätt

Unni Lindells polisroman Där satan har sin tron (Piratförlaget) blir allt mer av en thriller. Inspektör Marian Dahle får hand om ett kallt fall: en liten flicka som försvann i Oslo. Personer och perspektiv växlar snabbt – ja, förvirrat. Ändå helt rätt. Berättelse och berättarsätt är en enhet. Sååå spännande.

 

Dansk polisroman med mordisk bilist 

I Selfies (Bonniers) fortsätter Jussi Adler-Olsen att skildra de speciella poliserna – Carl, Assad, Rose och nykomlingen Gordon – vid avdelning Q i Köpenhamn. Mycket händer, som vanligt. Fast den galna humorn har blivit ironisk samhällskritik. Som i beskrivningen av den mördarbilist som jagar och kör på unga kvinnor.

 

Svensk debut om krockande klasser

Födda som tvillingar. Men Gustav växte upp med pappa på Lidingö och Sol bodde med mamma i Hökarängen. Han gick på Handels och hon rymde till USA. När Spel (Modernista) börjar har Gustav tagit livet av sig. Om det var självmord? Debutanten Anna Roos skildrar krockande samhällsklasser och livet som spel på kasinot.

 

Bengt Eriksson