Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Representanter på svenska FN-kommissionen håller morgonmöte och diskuterar dagens frågor. Mötet i det specialgjorda rummet, där samtal inte kan avlyssnas, drar ut på tiden.

I lunchrummet står frukost uppdukad med matjessill och Kalles kaviar. Men från de bruna pappersmuggarna sörplas det amerikanskt kaffe.

09.11

Carl Skau skakar hand, snabbt och hårt. Han är svenska FN-delegationens talesperson utåt och sitter i säkerhetsrådets möten när FN-ambassadören Olof Skoog inte är på plats.

Med snabba steg går han mot ett av arbetsrummen, utan tid för kallprat.

09.13

– Du får 20 minuter. Sen måste jag läsa på inför ett möte i säkerhetsrådet om Israel-Palestinafrågan.

Då börjar vi där. Vad händer?

– Trump har varit regionen och vi välkomnar detta. Processen har alltid vilat på att amerikanerna är engagerade för en tvåstatslösning och driver en fredsförhandling. Vi vill också ta upp elkrisen i Gaza, som delvis beror på isolering. Den hotar stabiliteten. Humanitärt tillträde måste respekteras under internationell rätt.

Vilken fråga är viktigast för säkerhetsrådet just nu?

– Nordkorea. På grund av det direkta och eminenta hot mot världsfreden som den frågan innebär. Om någonting går fel där kan det få det dramatiska konsekvenser, inte bara för folk på Koreahalvön utan även för hela subregionen. Även om Sverige är en liten spelare har vi ändå en viktig roll.

Hur då?

– Vi har en ambassad i Pyongyang, vi är skyddsmakt åt USA och vi har haft närvaro på gränsen mellan Nord- och Sydkorea sedan 1950-talet. Vi kan vara väldigt fördömande liksom solidariska med de grannländer som lever under detta ständiga hot. Men vi säger också att det krävs kreativ diplomati för att hitta vägar fram till dialog. Det finns ingen möjlig militär lösning.

09.19

Hur bra förhandlare är Sverige i FN?

– Det är både och om jag ska vara helt ärlig. Vår svaghet är att vi alltid vill söka konsensus och gärna fort. Det ligger inte i vår natur att ha konflikter. Sen har vi kollegor i FN-systemet som av kulturella eller andra skäl inte alls bekymras av att ha en helt isolerad position. Det slår mig ibland när jag tittar runt bordet att inte alla verkar ha instinkten om att vi är här för att göra skillnad.

Vilket land i säkerhetsrådet samarbetar ni bäst med?

– Det går inte att säga, för det är olika för olika frågor. Det kan bero på personliga kontakter med vissa ambassadörer eller experter. Naturligtvis har vi ett nära samarbete med europeiska länder, inte minst Italien som är det andra europeiska valda landet i säkerhetsrådet.

09.23

Sverige verkar för ett öppnare säkerhetsråd. Kan du ge exempel på er transparens?

– Vi träffade det civila samhället innan och efter vi var ordförandeland. Innan för att sätta ut dagordningen och efter för att återrapportera de diskussioner som inte hade varit i öppna kammaren. Det uppskattades enormt och Ukraina och Storbritannien förde det vidare. Sen är jag inte säker på att de andra har levt upp till samma standard.

Hur kan Sverige applicera sin feministiska politik i säkerhetsrådet?

– Det gör vi i alla frågor. Vi har utmanat oss själva med att inte slentrianmässigt säga att det är viktigt med kvinnors deltagande eller att vi måste titta på kvinnors situation. Vi ska vara handlingskraftiga.

– När det till exempel handlar om fredsprocessen i Syrien så handlar det om vilka kvinnogrupper som ska vara med och när i förhandlingarna. Parallellt stöttar vi kvinnogrupper som deltar i Geneve ekonomiskt så att de kan vara där. Och vi har sett till att kvinnorepresentanter från Mali och Somalia har fått komma hit. Uppföljning är väldigt viktigt.

Vad skulle få er att lämna rådet i förtid med tanke på vetosystemet?

– Walk out diplomacy som det heter är sällan ett effektivt instrument. Det finns tillfällen för det men jag har svårt att se ett sådant scenario i säkerhetsrådet. Jag tror att vi alla är övertygade om att vi gör större skillnad på insidan än att kliva ur som en markering.

09.29

Carl Skau pratar fortare. Stressen lackar.

– Det här Mellanösternmötet är lite tricky. Det är därför jag måste läsa på innan.

Mellan möten, vad pratar ni om då?

– Vädret, på svenskt gott manér. Men det är rätt ofta man pratar om de frågor som står på dagordningen för man är uppfylld av det.

09.31

Hur märks det i ert arbete att Donald Trump är amerikansk president?

– USA har ännu inte landat i sin politik på flera områden. Det skapar ett tomrum som inte är bra och det leder till osäkerhet hos andra länder. Det finns därför flera frågor som är parkerade, kan man säga. Den stora snackisen är också hur USA:s stora budgetnedskärningar kommer att slå.

09.32

Carl Skau reser sig från fåtöljen och ser ut över Manhattan. Poserar framför kameran.

Är det jobb dygnet runt nu för er i två år?

– Ja, det kan man säga. Det kommer säkert gå 20-25 år till nästa gång Sverige får sitta i säkerhetsrådet så det gäller att ta i nu.

09.33

– Kul att träffa dig.

Innan jag ens hunnit reagera är Carl Skau ute ur rummet. I korridoren omringas han av tjänstemän som sticker åt honom pappersdokument.

Sverige i säkerhetsrådet

Sverige har suttit i FN:s säkerhetsråd tre gånger tidigare:

1957-1958

1975-1976

1997-1998

Säkerhetsrådet består av 15 medlemmar varav fem är permanenta. Dessa är: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland samt Kina. De fem permanenta medlemsländerna har vetorätt och kan var för sig stoppa ett beslut i rådet.

Övriga tio medlemmar väljs in på två år vardera enligt modellen fem länder från Asien och Afrika, två från Latinamerika, två från gruppen Västeuropa, Kanada, Australien och Nya Zeeland samt ett från Östeuropa.

Alla länder är ordförande vid två tillfällen under en tvåårsperiod. Sverige var det januari 2017 och blir det i juli 2018.

Nuvarande invalda medlemmar i säkerhetsrådet är:

1 januari 2016 – 31 december 2017:

Egypten

Japan

Senegal

Ukraina

Uruguay

1 januari 2017 – 31 december 2018:

Bolivia

Etiopien

Italien

Kazakstan

Sverige