Nyheter

Almega tar striden om varje avtal

AVTAL 2017. Tre strejker kan bryta ut den närmsta veckan. Arbetsgivarparten Almega signalerade tidigt att de vägrar gå med på den låglönesatsning som LO-förbunden kräver.

Att Almega riskerar konflikter kan bero på att förbundet vill förnya kollektivavtalen, anser ordföranden Anna-Karin Hatt. Foto: Linus Sundahl-Djerf

LÄS OCKSÅ Läget i avtalsrörelsen

På onsdagen fick Almega ta emot varsel om strejk inom spårtrafiken från Seko. Strejken kan bryta ut 12 maj. Seko varslar för att få en låglönesatsning enligt den modell som LO kräver gemensamt.

Samma krav ligger bakom Fastighets tidigare varsel mot Almega, som gäller strejk för fastighetsskötare från måndag 8 maj. Dessutom har Fastighets nu varslat om strejk även på specialserviceavtalet 12 maj. De motiverar det med att Almega har ställt in förhandlingar samt inte visat vilja att förhandla om låglönesatsningen.

Även på andra av Almegas avtalsområden kärvar förhandlingarna. Telekomavtalet har förlängts tills fredag 5 maj. Seko uppger att man då ska träffa Almega för ett ”sista försök” att komma överens.

LO har samtidigt valt att säga upp förbundens gemensamma avtal med Bemanningsföretagen, som ingår i Almega.

Mönstret är bekant. I förra årets avtalsrörelse var Almega part i 12 av 23 varslade konflikter.

– Almega och Almegafamiljen har ambitionen att utveckla kollektivavtalen och förändra dem. Det kan innebära att man utsätter sig för lite större konfliktrisk, sa Almegas vd Anna-Karin Hatt till Arbetet i en intervju i januari.

Den röda tråden när konflikterna nu återkommer i årets avtalsrörelse är LO:s krav på låglönesatsning. Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, konstaterar att man har olika syn på det märke som industrin har tecknat.

– Det handlar om huruvida det är en normering på 6,5 procent inklusive en låglönesatsning, eller om det är 6,5 procent exklusive en låglönesatsning som ska läggas på, säger han.

Almega driver den förstnämnda linjen, alltså att en låglönesatsning måste rymmas inom ett totalt avtalsvärde på 6,5 procent (med treåriga avtal).

Låglönesatsningen i sig innebär att arbetsgivarna betalar extra pengar till potten för alla löner som är lägre än 24 000 kronor på heltid. Så har parterna räknat i hittills tecknade LO-avtal, men fack och arbetsgivare är oense om huruvida facken då avstått något annat för att få detta eller om låglönesatsningen lagts ovanpå.

Fastighets och Seko varslar för att få extrapengarna utan att avstå annat i sina avtal.

– Almega står kvar vid att de kräver avräkning för att vi ska få en låglönesatsning, trots att industriarbetarna inte har betalat något för sin, motiverar Thomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko, varslet.

– Självklart ska de lågavlönade inom fastighetsbranschen få samma låglönesatsning som arbetstagarna inom bland annat industrin redan fått. Almega måste rätta sig efter de normerande avtalen inom industrin. Märket ska hållas, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson då LO gick ut med stöd för Fastighets strejkvarsel.

Stefan Koskinen säger att Almega inte tycker om låglönesatsningen över huvud taget, men att man är beredd att acceptera den om den ryms inom 6,5 procent. Enligt honom finns det avtal, som ska tecknas senare, som skulle bli värda upp till 8,1 procent om man lägger låglönesatsningen ovanpå det övriga värdet. Han menar att det hotar den nuvarande modell där industrin sätter märket, alltså lönenivån som ska gälla även övriga arbetsmarknaden.

– Om vi 2020 kommer att sitta i en avtalsrörelse där det tecknats avtal på mellan 6,5 procent och 8,1 procent, då har vi inte samma modell längre. Då kommer det nog inte att finnas någon normering, säger han.

Stefan Koskinen säger att arbetstidsregler är ett område där Almega är beredda att diskutera ändringar som skulle kunna bytas mot en låglönesatsning som håller sig inom 6,5 procent. När kraven för spårtrafiken växlades i mars kallade Thomas Gorin Weijmer på Seko Almegas krav gällande just arbetstider för ”skilsmässokrav”, med syftning på hur de skulle påverka privatlivet.