”Det finns en jargong på jobbet som sitter lite i väggarna. Den har varit svår att ta på och jag har undrat: är det bara jag som stör mig på det här”, säger Elin Jakobson, tågvärd.

Via LO-kursen Inkluderade arbetsplatser tycker hon sig nu ha fått nya infallsvinklar för att diskutera attityder runt fikabordet.

Den fyra dagar långa utbildningen i jämlikhet och mångfald på arbetsplatsen är avsedd för klubbstyrelser och andra förtroendevalda berättar Marcus Priftis, kursledare från LO-distriktet Stockholms län. När Arbetet kommer på besök har de 14 kursdeltagarna från Seko Spårtrafik gått igenom veckans läxa att på sina egna arbetsplatser genomföra en enkät om attityder.

– På min arbetsplats var det bara 30 procent som visste vart de skulle vända sig om de blev diskriminerade, berättar en av deltagarna.

Tanken är att deltagarna efter kursens slut ska klara av att genomföra en arbetsplatskartläggning och upprätta en handlingsplan för mångfald och inkludering, säger Marcus Priftis.

Hierarkier, oskrivna regler, jargonger, trakasserier, arbetsgivarens underlåtenhet, sexism och rasism ingår i den lista på problem som kursdeltagarna identifierat på sina arbetsplatser.

Kristoffer Johansson, klubbordförande Seko Lok Pendeln säger att han aldrig uppfattat att de haft stora problem på sin arbetsplats, men att andra har påtalat det. ”Att gubbarna sitter ihop vid lunchbordet, vad gör man åt det?”, funderade han.

– Nu har jag fått en större medvetenhet om hur vi kan jobba med de här frågorna.

Marcus Priftis förklarar att det handlar om att skifta fokus från individ till organisationen, från skuld till ansvar, och i stället fråga sig hur organisationen kan skapa förutsättningar för ett jämlikt och inkluderande beteende, utan pekpinnar.

– När man pratar om jämlikhet och mångfald pratar man om värderingar. Jag menar att det är fel. I stället ska vi fokusera på beteendet. En värdering är svår att förändra men ett beteende kan vi lära om.

Kan du ge exempel på vanliga problem på arbetsplatser?
– Hierarkier kan handla om att det ”råkar” vara så att män i en viss ålder tjänar mer och tar sig mer utrymme, vilket ger upphov till slitningar mellan yrkesgrupper.

– Det kan finnas en jargong på arbetsplatsen som exkluderar grupper och minskar trivseln på arbetsplatsen.

Marcus Priftis säger att många arbetsplatser har likabehandlingsplaner men att arbetet med dem behöver bli mer aktivt.

– Det finns företag som använder policyn och mångfaldsarbete som ett alibi att de gör något bra men istället försämrar de i realiteten de anställdas villkor. Facket behöver behärska verktygen för att kunna bevaka sina intressen.

Inkluderande arbetsplatser

• Samarbete mellan LO, Seko, Kommunal, IF Metall och Fastighets.

• ”Inkluderande arbetsplatser” är ett pilotprojekt finansierat av LO. Utbildningen har genomförts vid fyra tillfällen under våren 2017 tillsammans med SEKO, Kommunal, IF Metall och Fastighets. Efter pilotperioden är det tänkt att avdelningarna ska kunna hålla kurserna själva.

Efter kursen ska deltagarna:

• Känna till grunderna i mångfalds- och inkluderingsarbete.
• Vara medvetna om de normer och den kultur som styr arbetsplatsen.
• Kunna genomföra en arbetsplatskartläggning och upprätta en genomförbar handlingsplan.
• Ha gjort en förteckning över prioriterade åtgärder att driva på sin arbetsplats.
• Känna till hur en handlingsplan kan genomföras och följas upp.
• Kunna integrera inkluderingsfrågor i det vardagliga fackliga arbetet.

Läs mer om fackutbildning

• Så satsar LO-facken på utbildning

• LO vill underlätta för facklig utbildning

• HRF:s recept: sätt mål för utbildningen

• Det fackliga ljuset tänds i skolbänken

• Enkät om facklig utbildning