Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

När Xi Jinping 2013 blev Kinas president offentliggjorde han nästan genast prestigeprojektet ”nya sidenvägen”. Den anrika gamla handelsvägen håller nu på att återupplivas.

Kina bygger motor- och järnvägar, olje- och gasledningar. Dessutom ska en ”maritim sidenväg” av hamnar öppna nya kinesiska exportmarknader i Sydasien, Mellanöstern och Afrika.

Landet satsar otroliga 8 000 miljarder kronor för att förverkliga planen. Pengarna lånas ut med fördelaktiga villkor till involverade länder. I gengäld kontrakteras nästan uteslutande statliga kinesiska företag, som då kan nyttja sin överkapacitet av exempelvis stål och betong på nya marknader.

Sidenvägen är även en del i Kinas plan att med ekonomiska medel flytta fram sin politiska position globalt. Extra tillfälle ges då väst nu står splittrat efter Brexit och Donald Trumps valseger.

Xi Jinping började därför 2017 med att som första kinesiska president någonsin närvara vid det Världsekonomiska forumet i Davos. Där höll han ett öppningstal mot protektionism, till förmån för globalisering, frihandel och klimatavtal.

Månaden därpå, vid ett forum för nationell säkerhet i Peking, formulerade presidenten två nya ”vägledningar” som nu ska gälla för kinesisk utrikespolitik. Dels ska Kina nu anta en guideroll vad gäller att upprätthålla global säkerhet, dels ska landet enligt Xi guida det internationella samfundet för att skapa en mer ”rimlig och rättvis” världsordning.

Ambitionerna får gehör från flera håll. I Davos sade Världsekonomiska forumets ordförande Klaus Schwab att det internationella samfundet nu sätter sitt hopp om ekonomisk tillväxt till Kinas ”mottagliga och ansvarsfulla ledarskap”.

I mars framhöll Utrikespolitiska institutet Kinas globala ledarskap som något positivt som bör uppmuntras.

Men det finns en elefant i rummet: Under Xi Jinping har situationen för mänskliga rättigheter försämrats betydligt. Civilsamhället är under större tryck än på länge då hundratals advokater och aktivister försvunnit, varav många torterats. President Xi genomför just ”den hårdaste kampanjen mot kritiska röster på två årtionden”, enligt Amnesty Internationals årsrapport för 2017.

– Om Kinas auktoritära regeringsmodell, dess rättssystem och förtryck mot mänskliga rättigheter accepteras av det internationella samfundet finns det risk att universella värderingar gällande mänskliga rättigheter undermineras, säger Patrick Poon, forskare för Amnesty International, till Arbetet Global.

Han tillägger att detta sannolikt skulle leda till rättfärdigande av brott mot de mänskliga rättigheterna globalt.

Patrick Poon reagerar också på att Kina, trots sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd, öppet avfärdar universella mänskliga rättigheter som ett ”västerländskt påfund”.

President Donald Trump and Chinese President Xi Jinping shake hands after a bilateral meeting at Mar-a-Lago, Friday, April 7, 2017, in Palm Beach, Fla. Trump was meeting again with his Chinese counterpart Friday, with U.S. missile strikes on Syria adding weight to his threat to act unilaterally against the nuclear weapons program of China's ally, North Korea.(AP Photo/Alex Brandon)

USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping möttes i USA. Länderna har haft ett skakigt förhållande sedan Trump tillträde. Foto: Alex Brandon/TT

Utvecklingen av globala handelsavtal är ett exempel på hur Kina kan stoppa detta västerländska påfund. Trump inledde sitt presidentskap med att skrota ett omfattande frihandelsavtal vid namn Trans-Pacific Partnership (TPP), vilket gav Kina möjlighet att utvidga egendesignade motsvarigheter som Free Trade Area of the Asia-Pacific (FTAAP) och Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP).

Västerländska handelsavtal innehåller ofta riktlinjer gällande arbetsrätt, miljö eller mänskliga rättigheter. TPP var exempelvis utformat på så vis att Kina helt enkelt inte mötte kvalifikationerna. Men i egenskap av diktatur ställer Kina sällan sådana krav genom handelsavtal, utan fokuserar främst på att öppna nya marknader genom att minska skatter och tullar.

Oro har därför uttryckts för de lån som i samband med nya sidenvägen ges till Turkmenistan, Kirgizistan, Kambodja, Burma och flera andra av världens mest korrupta länder. En liknande lånemodell används av Kina i Afrika med exploaterad arbetskraft, miljöförstöring och total brist på transparens som följd.

Och trots Xi Jinpings tal i Davos om ökad öppenhet fortsätter Kina att vara ett av världens mest protektionistiska länder. Under hans tid vid makten har kinesiska handelshinder vuxit, och subventionerade statliga jätteföretag har stärkt sina monopol inom flera ekonomiska nyckelområden vilka förblir helt stängda för såväl utländska investerare som inhemska entreprenörer.

Jojje Olsson

Nya Sidenvägen

Kina har avsatt drygt 8 000 miljarder kronor för projektet. En stor del av finansieringen sker genom Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB), Kinas egen världsbank med säte i Peking. AIIB grundades 2014. 46 länder, inklusive Storbritannien och Sverige, är medlemmar.

Arbetsmarknad

Det bor nästan 1,4 miljarder människor i Kina, varav 805 miljoner räknas som arbets-kraft. En tredjedel jobbar inom jordbruket, en tredjedel inom industrin och en tredjedel inom service.

Världens största ”fackliga” organisation är kinesiska ACFTU (All-China Federation of Trade Unions) med nästan 200 miljoner medlemmar. Men ACFTU är inte en oberoende fackförening. Dess ledning utses av det kinesiska kommunistpartiet och uppgiften är att ”mobilisera arbetare för landets utveckling” vilket i praktiken betyder att de inte ska ställa för hårda krav på högre löner och bättre villkor. Vid flera vilda strejker har ACFTU också uppmanat arbetarna att gå tillbaka till sina arbetsplatser.

Källor: CIA, Wikipedia och Union to union.

Trump och Kina

• Under sin valkampanj bedrev Trump en hård retorik mot Kina. Han menade att landet ”våldtar” USA ekonomiskt, och lovade att märka Kina som valutamanipulatör samt införa en 45 procents strafftullar på kinesiska importvaror.

• Efter valsegern väckte Trump ytterligare ilska i Peking genom att tala med Taiwans president på telefon, vilket ingen amerikansk ledare gjort på fyra årtionden.

• I april, då Xi Jinping besökte USA, bombade Trump Syrien under middagsbjudningen. Kina har en allians med Syriens regim, och bombningarna sågs av många som en varning om att militära medel kan användas också över Nordkorea, Taiwan eller Sydkinesiska havet.

• Trump underströk dock den ”goda personkemin” med Xi efter deras möte. Från Kinas synvinkel är det en fördel att Trump inte prioriterar frågor som mänskliga rättigheter och yttrandefrihet särskilt högt. Då kommer nämligen färre högljudda krav ställas på Kina inom dessa områden.