”Jag vill inte vakna upp till ett nytt Sverige i morgon. Jag vill vakna upp till det godhjärtade land jag fick möta i dag”. Så lyder ett av de tusentals twitter som skrevs om dådet i Stockholm under fredagen.
Och det är naturligtvis rätt. När SVT:s politiska kommentator under fredagens extrasändning ihärdigt upprepar att ”vi kommer att vakna upp till ett nytt Sverige” måste vi fråga oss: vilket Sverige är det han menar? Ett land med undantagstillstånd och speciallagar för enskilda människor eller enskilda grupper?
Nej så ska vi varken forma dagens eller morgondagens Sverige.
Vi måste fortsätta bekämpa splittring och motsättningar och tvärtom hålla samman samhället. Naturligtvis kommer polisen att öka sin närvaro och bli mer synlig. Det är rätt och helt nödvändigt då polisen måste värna människors säkerhet och gripa de skyldiga.
Men mer än det?
Vi får inte ge efter för rädslan och i stället skapa inre murar i vårt samhälle. Vi mister då det vi säger oss värna, det demokratiska samhället där alla måste vara delaktiga.
När detta skrivs vet vi inte vem som attackerat oskyldiga människor. Det mesta tyder dock på att det är ett terrordåd riktat mot detta demokratiska samhälle, antingen planerat eller utfört efter en stundens ingivelse. Därför är det extra viktigt att vi fortsätter värna samhället så som vi vill ha det.
Mats Karlsson på Utrikespolitiska Institutet uttryckte det mycket bra i SVT-studion under fredagskvällen.
”Om det är ett terrorbrott så är syftet att komma åt hur vi ska leva i vårt samhälle. Och då ska vi fortsätta leva som vi gör.”
Och naturligtvis; se till fakta och varken underskatta effekten av skapade klyftor eller sprida det enkla hatets retorik som skapas av obskyra tyckare på högerkanten.
Vi får inte tveka över att vårt samhälle är tillräckligt starkt för att stå emot den här typen av attacker. Terrorister har aldrig lyckats störta ett samhälle. Och kommer inte att kunna göra det nu heller. Men i sökandet efter en nödvändig reaktion får vi inte förlora något av det demokratiska samhälle vi värnar.
