Stukade ärtorten Bjuv hoppas på framtiden

BJUV. ”Man skulle behöva en manual i att vara arbetslös”, säger Camilla Mårtensson och och tar en klunk ur glaset med pärondryck.

Hon drar en djup suck och tittar ut genom fönstret.

På en av konditoriets brokigt tapetserade väggar hänger svartvita fotografier från tiden när gruvbrytningen dominerade här.

Nu ska en annan viktig industri på orten gå i graven – Findus.

Efter 78 år slår den svenska pionjären på djupfryst mat, barnvälling och specialkost igen portarna för gott i Bjuv.

450 av Findus medarbetare – 310 av dem jobbar i produktionen – varslades i mars förra året.

Camilla Mårtensson är 49 år och har jobbat på Findus i Bjuv sedan hon var 18.

För henne är stängningen av fabriken i Bjuv fortfarande svår att ta in trots att det nästan är ett år sedan beskedet kom.

– Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara känslan. Jag har bott i Bjuv hela mitt liv och Findus ska höra till, det bara är så.

Det som känns overkligt, förklarar hon, är att det ju inte har gått dåligt för företaget heller.

– Jag grät inte när beskedet kom men i går kväll gjorde jag faktiskt det. Allt känns skitjobbigt, säger Camilla Mårtensson och tittar på systern Carola Olsson som sitter på kaféstolen bredvid och nickar instämmande.

Avskedsmiddag för blivande arbetslösa

Båda systrarna jobbar kvar på Findus till sista dagen, fredagen den 31 mars.

Det blir någon slags enklare avskedsmiddag för de anställda har de fått veta – ”Findusgrönsaker på papperstallrikar” skämtar de och lyckas dra lite på smilbanden.

Galghumorn räddar tillvaron för det mesta men orosklumpen i magen kommer ingen av dem undan.

Carola Olsson har fyllt 55 och både hon och Camilla Mårtensson är i en ålder som inte gör det helt lätt att börja om på arbetsmarknaden.

Att hon fått ett avgångsvederlag på nio månader, och systern på ett år ger ingen direkt trygghetskänsla.

– Man fattar inte riktigt hur det är att vara arbetslös. Jag började på Findus efter nian och har bara varit arbetslös i fyra månader, det var när jag bodde i Falkenberg. Sen kom jag tillbaka hit och fick jobb på Findus direkt igen.

Carola Olsson har sökt en lång rad jobb nu, men vet inte riktigt vad hon ska göra.

– Jag är orolig för hur det ska gå.

Hon har tagit kort för truckkörning för att kunna söka lagerjobb, och hon skulle gärna vilja gå en datorutbildning också men har inte fått något sådant erbjudande från arbetsförmedlingen.

”Alla stod som förstenade”

Bjuvs arbetsförmedling har precis öppnat för dagen.

I väntrummet sitter tre personer med kölappar i händerna.

På anslagstavlan ovanför deras huvuden är det glest med jobberbjudanden men några lappar manar arbetssökande att ta chansen att prova på lager- och byggjobb – i Danmark.

Ända sedan beskedet om Findus nedläggning kom har arbetsförmedlingen haft personal på fabriken som jobbat med att coacha till studier och andra jobb.

Enligt Hanna Åstrand, chef för arbetsförmedlingen i Bjuv, har ett 50-tal gått vidare till utbildningar eller andra arbeten.

Intresset från andra företag i regionen har också varit stort säger hon – runt 30 bolag både inom och utanför livsmedelssektorn har visat intresse för Findusfolkets kompetenser.

– Vi kommer att fortsätta vara ett stöd i processen och arbeta med att sammanföra arbetsgivare och arbetssökande, säger Hanna Åstrand.

Carola Olsson har för sin del i alla fall bestämt sig. Hon vill arbeta med något annat än livsmedelsproduktion.

Annars kommer hon bara att jämföra med hur det var på den gamla arbetsplatsen.

– Findus har alltid varit på topp när det gäller hygienkraven och kvaliteten på varorna, och arbetsmiljön är jättebra. Tänk om man skulle hamna på nåt ställe där det inte är så noga med sådant, säger hon och skakar på huvudet.

Arbetskamraterna är också oroliga och det har smittat av sig på stämningen på jobbet.

Spekulationer, gissningar och vaga hopp om att det kanske ändå ordnar sig präglar samtalen på rasterna.

Fortfarande maler tankarna på hur det var när chockbeskedet kom i mars förra året.

Alla i personalen hade fått order om att ”vara uppkopplade” så det tisslades och tasslades mycket om vad som skulle hända.

Kanske skulle de ta bort ”fisken”, eller lägga ned nåt annat?

– Men ingen fattade ju att det handlade om hela företaget i Bjuv. Alla på stormötet stod bara som förstenade när vd:n berättade, sen stirrade vi på varandra men ingen sade något, berättar Camilla Mårtensson.

I april när hon och systern inte längre ska använda sina stämpelkort för att komma in i det gula tegelhuset på Findusområdet kanske chocken lägger sig och handlingsförlamningen släpper.

Camilla Mårtensson hoppas i alla fall det.

– Nu håller jag bara näsan ovanför vattnet. Jag måste få andas lite och landa. Men det är lite som en skilsmässa: folk säger att man snart träffar någon annan. Jag tror inte riktigt på det än.

”Statsministern förstod att det var en katastrof”

Utanför den enplansbyggnad i rött tegel som är Bjuvs kommunhus står några gubbar och bryter upp sten, entrén ska snyggas till.

Inne vid receptionen väntar kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson (S) på oss.

Han har glasögonen uppskjutna i pannan, är avslappnat klädd i jeans och v-ringad lammullströja och skrockar lite efter att ha sett vårt hoppande mellan de få trottoarstenar som finns kvar utanför entrén:

– Jag fick minsann inte gå den vägen innan, det blev ingången på baksidan.

Han är på ganska gott humör trots att kommunens stora arbetsgivare snart lägger ned.

Det beror på att han har varit på en hel del möten som kan innebära en ljusning för Bjuvs framtid, berättar han.

Men några detaljer vill han inte ge, allt är i sin linda.

På väg in till det stora kontorsrummet där Anders Månsson huserar pekar han på Bjuvs kommunvapen som hänger på väggen – en fackla med röda eldsflammor mot en svartvit bakgrund – och berättar att det är ett gruvbloss som påminner om den stolta eran när stenkolsbrytningen var det viktigaste i kommunen.

Kanske betraktar han gruvblosset som en symbol för att det alltid finns ett ljus i mörkret. För ett år sedan kändes det dock inte lika ljust.

– Jag befann mig på Kuba på semester när beskedet kom. Det var ett sms och om jag minns rätt stod det bara ”Findus ska stänga”. Min första tanke var att det är den 1 april i morgon och att det kanske är ett för tidigt skämt, med tidsskillnad och sånt, säger Anders Månsson.

En rad telefonsamtal senare stod det klart att kommunstyrelsens ordförande tagits lika mycket på sängen som de anställda på Bjuv.

Det blev inte mycket sömn under de 13 timmarna det tog att flyga hem till Sverige igen.

Så fort han var tillbaka på kontoret så började telefonen ringa oavbrutet – det var allt från LO till media och ministrar i regeringen.

– Statsministern ringde ju och undrade hur det var. Han hade räknat ut att om något motsvarande skett i Stockholm hade det drabbat 35 000 människor så han förstod ju att det var en katastrof.

Bjuv har 15 057 invånare.

Även om Findus varit dominerande som arbetsgivare så finns det också annan tillverkningsindustri här.

Isoleringsmaterial, eldfast tegel, byggkeramik och torkade matprodukter är några exempel.

Många av Bjuvs invånare jobbar också i Helsingborg eller andra kranskommuner.

Men att 450 personer, varav många jobbat på Findus hela sina yrkesliv, får sparken är förstås ett hårt slag mot en så liten kommun.

Kan Bjuv ha sina ägg i flera korgar?

Findus står också för större delen av kommunens VA-nota – det går åt mycket vatten i produktionen av grönsakerna – vilket innebär ett stort framtida avbräck i ekonomin.

– Men det finns också en massa som är hoppfullt. Vi har fått många förfrågningar från mindre företag, och väldigt många bra idéer om hur man skulle kunna utveckla en fortsatt livsmedelsproduktion här, säger Anders Månsson.

Han ser framför sig hur en livsmedelsinkubator – efter inspiration av Medicon Village i Lund – skulle kunna byggas upp i Bjuv.

Små innovativa livsmedelsproducenter som ingår i projektet Food Valley Bjuv kan få kommunen att blomstra igen, och skapa nya arbetstillfällen.

Det är aldrig bra att vara för beroende av en stor arbetsgivare – ”man ska inte ha alla ägg i samma korg”, konstaterar Anders Månsson.

Han har flängt runt Skåne och hämtat inspiration genom att titta på vad man gjort i Lund efter Astra Zenecas nedläggning och hur man resonerade i Kristianstad när regementet försvann.

Det är bra att lära sig vilka misstag som gjordes och vad som faktiskt fungerade på de orterna, filosoferar han.

Anders Månsson har aldrig jobbat på Findus själv men han är starkt berörd också som privatperson av nedläggningen.

Hans mamma har jobbat i restaurangköket på Findus och många i bekantskapskretsen har haft eller har sin försörjning hos den stora arbetsgivaren.

– Det är en katastrof för många. Det kan vara både hon och han i familjen som förlorar jobbet. Samtidigt får man inte tappa hoppet. Det finns lokala utvecklingsidéer och det finns ett stort kunnande hos de som jobbat på Findus. Men det blir ingen quick fix, så är det.

Vad som ska hända med själva anläggningen på Findus är inte klart än.

Men rätt köpare kan också innebära goda nyheter för Bjuv, resonerar den optimistiske Månsson.

”Vi kommer att överleva”

Ärtorna – de där som trillar ur förpackningen en och en i stället för i stora frysta sjok – är ett signum för Findus kvalitetshantering i produktionen.

Dessa ärtor har i alla tider kommit från skånska bönder i trakten runt Bjuv.

För en del ärtodlare är Findus nedläggning om inte katastrof så i alla fall ett avbräck.

Men bonden Fredrik Krokstorp är inte så upphetsad.

Som egenföretagare är det dumt att förlita sig på en uppdragsgivare och en gröda menar han.

Han visar runt bland silosar och stora åkrar där raps, gräsfrö, sockerbetor och spannmål ser ljuset.

På gården finns också en biobränsleterminal.

Sedan hans far började odla ärtor och bladgrönsaker på 1960-talet har kontraktet med Findus förstås varit viktigt, men inget gården står och faller med.

– Vi kommer att överleva och det kommer Bjuvs befolkning också att göra. Det värsta är att Sverige tappar både kompetens och produktion. Det hade kostat mer för Nomad Foods att lägga ned i Tyskland, här går det svenska trygghetssystemet in. Sverige lider av att vara Bror Duktig, menar Fredrik Krokstorp.

Han konstaterar också att det pratats alldeles för lite om det know-how och kvalitetsarbete som gjort att Findus i Bjuv blivit stjärna i klassen.

Det noggranna urvalet, frakten av färskvarorna som måste stämma på minuten och den manuella sorteringen av ärtorna har skapat produkter som de kräsnaste av importörer eftertraktar.

– Nomad Foods har nog bitit sig lite i svansen för italienarna slår bakut, de har ju alltid velat ha de mjällaste och finaste av de små ärtorna.

Läs mer om Bjuv

• Krönika: ”Sista ärtan i Bjuv” – Yonna Waltersson

• Avgångsnederlag för Findus personal

• Findus kan satsa på forskning i Bjuv

• Findus: inte klart med nedläggning i Bjuv

• Findusjobbare ger inte upp – än

• Ärtodlare: ”Jag blev chockad när chefen ringde”

• Personal protesterar mot nedläggning av Findus

• Löfven ryter till om Findus

• Findus flyttar till Tyskland