1.Ett hugg i veka livet på Socialdemokraterna

Det var ett slags identitetsstöld som till en början väckte milt intresse men som gav Moderaterna en rejäl skjuts i riktning mot Rosenbad. Tolv år har gått sedan partiledaren Fredrik Reinfeldt i en riksdagsdebatt deklarerade: ”I valet 2006 kommer Moderaterna att söka mandat hos väljarna som Sveriges nya arbetarparti”.

Föga anade dåvarande statsminister Göran Persson (S) som satt i salen och tyckte att ”medioker” var ett allt för generöst omdöme om sin motståndare vad som skulle komma sen.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.33

Till och med barnet och hunden sitter på exakt samma plats som på Socialdemokraternas valaffisch från 2006. Moderaterna gjorde raskt en exakt kopia med en fullastad bil och en slogan som ord för ord var identisk: ”Alla ska med. Så enkelt är det”. Snart hade de vunnit valet.

– Begreppet arbetarparti högg socialdemokratin i veka livet. Partiledningen – och Reinfeldt inte minst – började diskutera ett socialdemokratiskt arv i positiva ordalag på ett sätt som man inte hade gjort tidigare. Förbluffande många socialdemokrater valde att gå till Moderaterna, konstaterar statsvetaren Jonas Hinnfors.

Men det var en tveeggad identitetsstöld, för M lade bara beslag på delar av det socialdemokratiska tankegodset. Ett borttaget e från ”arbetareparti” var ett tjuvnyp som signalerade att Moderaterna, till skillnad från S, var ett parti för alla som jobbar.

Samtidigt hyllade Fredrik Reinfeldt den gamla S-drömmen om folkhemmet och tidigare S-märkta statsministrar. I LO-tidningen (i dag Arbetet) deklarerade han att arbetsrätten inte skulle röras. Men. På samma gång. Trösklarna till det moderata folkhemmet skulle sänkas genom klassisk, om än något justerad, moderat politik.

Den moderata arbetslinjen innehöll morot och piska. Sänkt skatt för dem som arbetade, ett så kallat jobbskatte­avdrag, kombinerades med tuffare krav och lägre ersättning för dem i ”utanförskap”.

– De nya moderaterna fick det till att S var ”bidragspartiet” medan de blev arbetspartiet. De hade perfekta metaforer för att legitimera sin politik och S fick gå i försvarsställning, säger retorikexperten Fredrik Söderquist.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.25.04

Klicka på tidslinjen för att se den större, vänd på mobilen för att lättare läsa.

2.Chockerande kärlek!

Gunilla Carlsson, som länge stod upp för de klassiska moderata värdena, var förste vice ordförande i partiet. Under partistämman 2005 chockade hon omvärlden genom att bekänna sin tro på kollektivavtalet. Ordet hon använde var ”älskar”.

– Jag skulle sagt att jag älskar den svenska modellen men då skulle ingen ha lyssnat. Kollektivavtal, mbl, sådant förändras, men jag menade själva grunden för konfliktlösning.

carlsson

Under de här dramatiska åren gick Moderaterna, med Gunilla Carlssons ord, från att vara det ”stolta partiet med flaggan och kungen och hej och hå” till att vara ett parti som ”älskar Sverige”, hela Sverige,  och ett parti som skulle stå upp för alla som arbetar. Många moderater tyckte att det var ”trams”.

– Positionen vi tog var inte självklar i partiledningen. Många sa ”vi är inga såssar”. Men vi ville nå längre in i TCO-kretsar och få LO-kretsar att lyssna på oss, säger Gunilla Carlsson.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.35

Tidigare försvarsministern Mikael Odenberg var delaktig i reformarbetet för arbetarpartiet.

– Det retade gallfeber på våra politiska motståndare och vände upp och ner på hela deras föreställningsvärld. Plötsligt kommer ett parti som traditionellt sett varit de besuttnas företrädare och hävdar att de står på löntagarnas sida.

3.”Jag kan tänka mig hur de skrattade”

Marita Ulvskog var Socialdemokraternas partisekreterare när det nya arbetarpartiet klev fram och pr-experten Per Schlingmann fick en central roll.

– Jag kan tänka mig hur de skrattade och var nöjda med sig själva. Det var ett ungt gäng som tog många genvägar präglade av reklamvärldens sätt att jobba.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.38

Men så mycket mer än yta var det inte, menar Marita Ulvskog.

– De hade ju samma politik som förut, ett parti för folk med goda villkor. Men man behövde inte vara en gammal stofil från Östermalm som var ute och vallade sin tax.

Många andra ledande socialdemokrater har vittnat om det ödesdigra misstaget som partiet gjorde. Att man aldrig tog omdaningen på allvar.

– Vi satte oss inte ner och gjorde någon stor motmanöver, konstaterar Marita Ulvskog.

4.Hejdå arbetarpartiet!

Under åtskilliga år fungerade det med ny retorik, till viss del ny politik och en utseendeguide som uppmanade moderater att lämna slips och pärlhalsband hemma. Under flera år pekade kurvorna för både LO-kollektiv och arbetarväljare nedåt för S och uppåt för M. Samtidigt var kritiken hård. Den folkliga vreden var stor över de nya sjukreglerna som gav omkring 100 000 utförsäkrade.

När Moderaterna nu möts på sina kommundagar är frågan var det nya arbetarpartiet står. Det är inte jobb­politiken som partiledare Anna Kinberg Batra ställs till svars för i den rasande opinionen. Partiet ska kunna förhandla med Sverigedemokraterna är beskedet. Och efter att ungdomsförbundet, MUF, fick igenom att partiet ska reformera las, på partistämman 2015, är arbetsrätten långt ifrån orörbar.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.42

Rent formellt har också fokus skiftat. ”Arbetarparti” försvann ur den grafiska profilen efter valet 2014. Retoriken är också till stor del borta. Så varför försvann arbetarpartiet, i alla fall så gott som?

Visst har personerna som lanserade ”arbetarpartiet” bytts ut, konstaterar Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler som skrivit boken Reinfeldt­effekten. Men Anna Kinberg Batra var en tydlig adept till Reinfeldt, påpekar han. I stället handlar det om att behovet av att positionera sig mot Socialdemokraterna inte längre är särskilt stort.

Mycket av det politiska samtalet har flyttats från jobbpolitik till flyktingfrågor och brott och straff.

– Arbetarpartibegreppet kom när Socialdemokraterna var huvudkonkurrenten och M skulle ta över i ett land präglat av arbetarrörelsen. Nu sker många av de här manövrerna gentemot Sverigedemokraterna.

Enligt Aron Etzler försöker Moderaterna nu utplåna skillnaderna mellan sig och SD och överta – eller snarare återta – deras väljare.

– De har puttat bort sig själva från den position i alliansen som gjorde dem starka, som det stora allmänborgerliga partiet.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större, vänd på mobilen för att lättare läsa.

5.Högerkannibalism

Aron Etzler pekar på den splittring i partiet som fanns redan när arbetarpartiet lanserades. Men då fick de konservativa krafterna stå tillbaka, de som bland annat ville ”skrota las”. Nu kliver de i stället fram igen.

– Nu är det mer ett slags högerkannibalism som råder. Det knepiga är att M befinner sig mellan två partier: politiker hotar med att hoppa av till C och så finns det de som vill regera med SD. Det är en jättesvår position, om jag ska vara snäll.

Han ser en stor förändring i partiet jämfört med Reinfeldts tid, då Moderaterna dominerade debatten, till dagens M-politiker som är ”ofattbart gnälliga”. Statsvetaren Jonas Hinnfors tror att frånvaron av ”arbetarparti”-begreppet till viss del handlar om att Moderaterna lider av ideologisk vilsenhet. Frustrationen internt över valsmällen 2014 har lett till spänningar.

– Jag vet inte om det beror på att man är kritiska till de åtgärder som behövs för att bli mer trovärdig som ”arbetarparti” eller om det skjutits tillbaka för att man är tillbaka till pre-Reinfeldt; att det är viktigt med polis och brott och straff.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.08

SD kallar sig också för ett arbetarparti?
– Det finns ju en ganska stor arbetarklassandel bland SD:s väljare. M och S har mindre och mindre pekat ut varandra som huvudfienden. Precis när den konflikten går ner vinner SD över arbetarklassväljare.

Både Jonas Hinnfors och Aron Etzler pekar på ett område där M:s jobbpolitik ställs på sin spets, frågan om att lagstifta om sänkta lägstalöner. Övriga allianspartier har tagit steg åt det hållet, men än så länge har inte Moderaterna velat säga ja till det.

– Det är inte så konstigt att man med sin rätt stora del av arbetarklass i väljarkåren inte tagit det steget, säger Jonas Hinnfors.

– Moderaterna har länge pekat på att det ska löna sig att jobba, om de skulle sänka lönerna blir det som att de inte belönar folk som gör ett riktigt jobb, säger Aron Etzler.

Retorikexperten Fredrik Söderquist tycker att Moderaternas berättelse i dag är mer lik den sverigedemokratiska: En plan för Sverige, Sverigemöten, svenska värderingar.

– Det är ett retoriskt närmande till Sverigedemokraterna.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större, vänd på mobilen för att lättare läsa.

6.Nygamla arbetslinjen: En attack mot facken

Men inför kommundagarna som äger rum i helgen väcks krav på att Moderaterna ska återta begreppet ”arbetarpartiet” och fylla det med jobbpolitik. MUF:s ordförande Benjamin Dousa som på Twitter vill ”krossa LO” menar att moderpartiet tappat jobbfrågan och i stället ägnar sig åt småfrågor, popcornpolitik. Nu vill han se krafttag för att avskaffa las och turordningsreglerna för att minska fackets utrymme.

– På valdagen ska alla väljare kunna svaret på frågan: vilken är moderaternas viktigaste fråga? Det är jobbfrågan. Nu tror jag knappt att någon skulle svara det.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.05

När Elisabeth Svantesson ett år före valet 2014 blev utnämnd till arbetsmarknadsminister blev hon hårt pressad av journalisterna. Fokus låg på att hon tidigare varit medlem i Livets ord och engagerad i antiabortrörelsen Ja till livet. Färre frågor kom om hennes forskning. Några år tidigare hade hon blivit klar med sin lic-avhandling i nationalekonomi om nyanländas första år i Sverige.

Hon om någon kände sig bekväm med Reinfeldts och Borgs arbetslinje. Det gör hon ännu. Elisabeth Svantesson, som inte bara ansvarar för partiets jobbpolitik utan också är partiets andre vice ordförande, tycker fortfarande att det är ”det viktigaste begreppet” Moderaterna har haft sedan 2004.

svantesson

Men något svar på varför partiet inte längre kallar sig ett arbetarparti kan hon inte ge även om hon ser en poäng i att fortsätta använda begreppet.

– Arbetslinjen går fortfarande som en röd tråd nu när jag utvecklar vår nya integrations- och jobbpolitik.

På kommundagarna ska de arbetsgrupper som just nu jobbar med politikutveckling börja presentera sina första idéer. Men partiet har redan markerat på några arbetsrelaterade områden:

• M vill lägga ned Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och låta jobbmatchningen skötas av andra.
• Man vill ha bidragstak, ökade krav på att göra sig anställningsbar, en utbildningsplikt för nyanlända och skärpta krav på att flytta dit jobben finns.
• Slagnumret är första jobbet-anställningen som är en kombination av jobb och utbildning på jobbet och där lön endast utgår för själva arbetet.

Las är inte längre heligt för Moderaterna, även om den framtida politiken inte är utarbetad.

– Det är en lagstiftning från 70-talet och inte anpassad efter dagens arbetsmarknad, anser Elisabeth Svantesson.

På partistämman 2015 deklarerade partiledaren Anna Kinberg Batra att ”Vi var arbetarpartiet som gick till val utan jobbpolitik”.

En opinionsmätning från DN/Ipsos visade nyligen att väljarna uppenbarligen fortfarande är osäkra på hur M:s politik ser ut på det här området. Moderaterna har förlorat förstaplatsen när det gäller jobb och sysselsättning till Socialdemokraterna. Partiet gick från 32 till 24 procent.

Elisabeth Svantesson vill ha upp det förtroendet och inte ”tappa bland de som jobbar”.

– SD har vunnit en del och självklart vill vi vinna tillbaka. För vi är fortfarande ett parti för de som jobbar.

Så det är SD ni siktar in er på för att plocka tillbaka väljare?
– Ska alliansen bli stor måste vi vinna väljare både från Socialdemokraterna och från Sverigedemokraterna speciellt, extra mycket.

7.En ung moderats längtan 

Det politiska samtalet kretsar i dessa dagar mycket kring flyktingfrågan och kriminalitet. Men det finns de som håller fast vid att arbetslinjen är nyckeln för att hantera de stora samhällsfrågorna. Oliver Rosengren, moderat kommunpolitiker i Växjö, vill att M fortfarande ska vara ett arbetarparti.

– Arbetslinjen är min ideologi. Få saker har gjort mig så stolt som när vi kallade oss för arbetarparti.

Skärmavbild 2017-03-22 kl. 11.31.02

Han tror att ett skäl till att det inte var tydligt i valrörelsen 2014 handlade om att partiet saknade en reformagenda för att leva upp till begreppet.

– Men när vi går till val 2018 behöver vi ha självförtroendet och reformerna för att återigen kunna säga att det är vi som är Sveriges arbetarparti.

Arbetarnas sympatier för ”det nya arbetarpartiet” var flyktiga
Grafik: Eva Vaihinen (klicka på bilden för att se den större)

Grafik: Eva Vaihinen (klicka på bilden för att se den större)

Grafik: Eva Vaihinen (klicka på bilden för att se den större)

Grafik: Eva Vaihinen (klicka på bilden för att se den större)

SCB:s stora partisympatimätningar frågar efter bästa parti och är alltså inte mätningar av valresultat. Frågorna som ställs är: 1) Är det något av de politiska partierna som står dig närmare än de andra? Om JA: Fråga 2) Vilket parti är det? Annars: Fråga 3) Men vilket parti har du störst sympati för? Svaren på frågorna 2 och 3 bildar tillsammans partisympati.

Moderaternas affischer med arbetarbudskap
1921 (klicka på bilden för at se den större)

1921 (klicka på bilden för at se den större)

2009. Klicka på bilden för att se den större.

2009. Klicka på bilden för att se den större.

2010. Klicka på bilden för att se den större.

2010. Klicka på bilden för att se den större.

2014. Klicka på bilden för att se den större.

2014. Klicka på bilden för att se den större.