FRI ATT VÄLJA DEL 4. I Fruängens skola, längst ut på en av tunnelbanans röda linjer, samlas klass 9A för vad som kallas syv-lektion. Det är skolans studie-
och yrkesvägledare Julia von Hellens som har föreslagit det och fått igenom idén hos rektorn. I stället för att frågor och svar upprepas under individuella samtal, diskuteras det mesta i helklass, under en stående lektion varje vecka hela grundskolans sista år.

Hon har också kunnat bjuda in gäster som berättar om sina olika yrken, liksom representanter från fack och arbetsgivare. Klasserna har gjort studiebesök och arbetsrelaterade övningar.

LÄS OCKSÅ Krönika: Klassföraktet i ny kostym – Charlotta Kåks Röshammar

 

Och de har fått ställa sig frågorna: Vem är jag, vad passar mig, vad väljer jag – och vad väljer jag bort?

– Det är också viktigt att inte förkasta alternativ, utan att veta varför, säger Julia von Hellens.

Det är ett stort steg att gå från den utstakade tillvaron i grundskolan, till att själv bestämma sin framtid. Tidigare val har främst varit föräldrarnas ansvar.

– Ja, det är det första stora egna valet, säger en av eleverna, Julia Söderberg, som började förbereda sig för flera år sedan, och redan i åttan bestämde sig för att välja naturvetenskapliga programmet framför det tekniska.

– Jag har haft tid på mig, men det är ett stort val. Jag är fortfarande lite nervös, inför vilken skola jag kommer in på och så. Men det är inget jätteproblem, det är värre med alla prov. Jag försöker höja betygen lite, men jag är ändå ganska nöjd med det jag har, säger Julia, som har ett meritpoäng på 285, vilket betyder många höga betyg.

På syv-lektionen har eleverna, här Emilia Azar, tid att granska gymnasiernas reklamslogans närmare.

På syv-lektionen har eleverna, här Emilia Azar, tid att granska gymnasiernas reklamslogans närmare. Foto: Anna Simonsson (klicka på bilden för att se den större)

LÄS OCKSÅ Fri att välja del 3: Valfrihet i stället för jämlikhet

Men hennes förstahandsval, Thorildsplans gymnasium, är också en av Stockholms populäraste skolor, och där var antagningsgränsen på ”natur med naturinriktning” förra året något högre än så.

– Det är bara att hoppas på det bästa, säger hon som av 80 tänkbara Stockholmsskolor med naturprogrammet först sållade ut 30, sedan 12 som hon just sökt.

Och spannet för antagning är stort: På en del skolor behövdes förra året minst meritpoängen 130, på en annan 326, säger Julia Söderberg (E i alla ämnen, inklusive moderna språk, ger 170, C ger 255 och A 340).

– Till de populäraste programmen kan antagningspoängen ligga på 320, säger Julia von Hellens.

Hon poängterar att studier visar att klasser med bara högpresterande elever inte alltid fungerar bra. Och att skolor med höga antagningskrav, som har hög status, inte alltid är de bästa. Elever som byter skola gör det oftast på grund av miljön och kamratskapet – det kan vara svårt att komma in i en helt ny miljö. Andra skolor har fått dåliga rykten som hänger kvar – trots att elever och lärare byts ut. Och eleverna är inte sina betyg, påpekar hon.

– Elever med lägre betyg kan ju vara roligare, säger hon, som själv inte hade så bra betyg i grundskolan – men inte var bråkig för det – och som efter en rad olika jobb, bland annat delfinskötare, sökte sig till högskolan. Med viss bävan.

Studie- och yrkesvägledaren Julia von Hellens tog initiativet till fler syv-timmar i helklass.

Studie- och yrkesvägledaren Julia von Hellens tog initiativet till fler syv-timmar i helklass. Foto: Anna Simonsson (klicka på bilden för att se den större)

Förutom att välja program och skola ska ytterligare val göras. Julia von Hellens har sedan i höstas gått igenom det mesta. Förklarat reglerna (vissa valfria gymnasiekurser ger extra meritpoäng, oavsett betyg), ritat på tavlan ”hundra gånger”. Hon tycker att det är viktigt att eleverna redan i grundskolan har klart för sig hur förutsättningarna ser ut för att senare läsa vidare på yrkeshögskola, högskola och universitet.

– Man kan fråga sig om det inte vore bättre att alla program gav högskolebehörighet, säger hon men försöker lyfta fram yrkesprogrammen, liksom det kompletterande fjärde basåret.

LÄS OCKSÅ Fri att välja del 2: ”Valen är nog ofta styrda av reklam”

Naturvetenskap har en hög status – men det är inte sant att flest möjligheter hålls öppna där, påpekar hon. Hennes egen son väljer mellan inriktningarna musik och teknik:

– Jag sa, satsa på musiken du. Det här kreativa, skapandet i grupp, det får du inte sedan. Jag stöder dig, gör en one hit wonder, så får jag min villa på Maldiverna, haha. Kemi och fysik kan du läsa hemma och tenta av sen. Gå ett tekniskt basår – om du vill välja teknikuniversitet, säger hon.

I den här klassen tänker bara ett par tre välja ett yrkesprogram, och i den andra ett tiotal. Mindre än 15 av 60 elever – det är för lite, säger hon. För landet i stort är det bekymmersamt att ansökningarna till yrkesprogrammet rasat. Julia von Hellens har också jobbat med arbetslösa, och sett hur det gått för många som läst studieförberedande program, men som inte haft tillräckliga betyg för universitetet.

– Jag ser alldeles för många unga som hoppar av gymnasiet. Eller inte klarar av sina kurser. Vi syv:are ska inte matcha, men i många länder gör man det. Varför matcha först på Arbetsförmedlingen? Då är det för sent!

LÄS OCKSÅ Fri att välja del 1: När valfriheten leder till ofrihet

Emil Görgü har bestämt sig för att söka tekniskt program med inriktning mot samhällsbyggnad. Hans sysslings man är arkitekt och det verkar kul:

– Han jobbar med arkitektur på en byrå i stan. Han inspirerar mig. Jag ser upp till honom. Han har kämpat. Han hade dåliga betyg, men höjde sig. Och sen pluggade han på KTH, säger Emil Görgü som själv höjer sina betyg ”sakta men säkert”, och sätter även han Thorildsplans gymnasium högst upp på listan.

– Den är kommunal och jag gillar kommunala skolor. De erbjuder mer stöd. Vissa privata skolor har inte ens behöriga lärare. Jag tycker att det är grunden, säger han.

– Skolan behöver inte ligga i innerstan. Men det får inte ta för lång tid att ta sig dit, säger Julia Söderberg. – Det är nästan så att man väljer sin framtid med några klick på datorn, säger Emil Görgü.

– Skolan behöver inte ligga i innerstan. Men det får inte ta för lång tid att ta sig dit, säger Julia Söderberg. – Det är nästan så att man väljer sin framtid med några klick på datorn, säger Emil Görgü. Foto: Anna Simonsson (klicka på bilden för att se den större)

Dagens lektion innehåller också en snabb genomgång av vad källkritik betyder i fråga om bilder. Efteråt visar Julia von Hellens varför det är en viktig kunskap när valet ska göras. I ett tidningsställ på hennes kontor hänger broschyrer som eleverna fått från en mängd olika gymnasieskolor.

– Se här hur olika skolor vill framstå, genom bilderna på eleverna. Som snobbig, rolig, nördig eller avslappnad.

”Du som elev förtjänar det allra bästa”, skriver Procivitas privata gymnasium. Broschyren är blå med guldemblem och guldkant. Thoren business school ger ett professionellt, stolt och stelt uttryck, anser hon. Den poängterar sin nära kontakt med företag.

– Jag får panik!, säger studie- och yrkesvägledaren och visar fram den osponsrade katalogen som hon delat ut till alla niondeklassarna.