Den svenska lönebildningen fortsätter att fungera väl, anser Medlingsinstitutet. Ett prov på det är att reallönerna ökade med 1,4 procent förra året, samtidigt som svenska företag behåller sin konkurrenskraft.

På förhand såg avtalsrörelsen 2016 ut att bli besvärlig. Ovanligt många avtal löpte ut, och LO-förbunden lyckades inte samordna sina förhandlingar, något som väckte farhågor för en okontrollerad huggsexa.

Men när Medlingsinstitutet i dag sammanfattar resultatet i sin årsrapport är det med konstaterandet att lönebildningen ”fortsätter att fungera väl”. Några siffror belyser avtalsåret 2016:

procent

2,4 procent. Så mycket ser lönerna ut att ha ökat under perioden januari – november 2016. Siffran lär inte överstiga 2,5 procent när Medlingsinstitutet presenterar statistik för hela 2016 på tisdag i nästa vecka. Det är obetydligt mer än den löneökningstakt på 2,2 procent som fack och arbetsgivare inom industrin enades om förra våren. Löneglidningen (alltså lokala löneökningar ovanpå de centralt överenskomna) är med andra ord mycket liten.

procent2

1,4 procent. Så mycket ökade reallönerna förra året, om man utgår från det vanligaste inflationsmåttet, konsumentprisindex (KPI).

procent3

64 procent. Så mycket har reallönerna ökat sedan 1995.

procent4

0,2 procent. Så mycket ökade kostnaden per producerad vara i Sverige (”enhetsarbetskostnaden”) per år perioden 2013 – 2015. Det kan jämföras med 3,5 procent i EU och OECD, och 3,0 procent i Euroländerna. Måttet visar att den svenska tillverkningsindustrins konkurrenskraft har utvecklats väl. Delvis beror det på att den svenska kronan försvagats, men också på att produktiviteten (hur mycket vi producerar per timme) ökar.

procent5 (kopia)

25 förbundsförhandlingar körde under 2016 fast så hårt att någon eller båda parter varslade om konflikt. I 16 av dessa tillhörde arbetsgivarsidan Almega. 7 av varslen i förbundsförhandlingarna utlöstes verkligen.

procent7

10 417 arbetsdagar gick förlorade på grund av strejk och lockout (varav en stor del, ungefär 4 800, gällde Byggnads strejk). Med tanke på hur många avtal som tecknades förra året, 498 stycken, blev 2016 därmed ett ganska lugnt år. Jämfört med övriga Norden och Tyskland framstår den svenska arbetsmarknaden som fredlig.

Också 2017 års avtalsrörelse blir omfattande. Närmare 500 avtal ska förhandlas om. De berör 2,3 miljoner anställda.

Medlingsinstitutet har i uppdrag att slå vakt om den ordning för lönebildningen i Sverige som har gällt sedan 1997, och som inneburit att exportindustrin går före och anger löneökningstakten för hela arbetsmarknaden.

I förra veckan varnade professor Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, för att den här ordningen kan kollapsa. Framöver kommer nämligen företag som verkar på hemmamarknaden att gå betydligt bättre än exportföretagen, och efterfråga mer arbetskraft. Då blir det ohållbart med lika stora löneökningar i alla branscher.

Medlingsinstitutets experter förnekar inte problemet, men tonar ner riskerna.

– Visst krävs en anpassning till att hemmamarknaden går starkt. Men parterna inom olika delar av ekonomin för redan en dialog med varandra om detta, säger Valter Hultén, ansvarig för makroekonomisk analys vid Medlingsinstitutet.

– Modellen där den internationellt konkurrensutsatta industrin bestämmer hur snabbt lönerna kan öka har diskuterats tidigare. Men än så länge håller den, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson.

STOCKHOLM 20151104 Medlingsinstitutets nya generaldirektˆr Carina Gunnarsson. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod 10060

Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson. Foto: Henrik Montgomery/TT