Peter Jeppsson och Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv. Foto: TT

Peter Jeppsson och Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv. Foto: TT

LÄS OCKSÅ Debatt/Replik: Fördela välståndet rättvist – Torbjörn Johansson och Ola Pettersson, LO

Vi lever i en allt mer osäker omvärld. Riskerna för minskad frihandel och ett tuffare klimat för svenska företag måste tas på allvar. Stärker vi inte vår internationella konkurrenskraft utmanas jobben och vårt välstånd. Det riskerar att slå allra hårdast mot de som har lägst inkomster – de som i dag står utanför arbetsmarknaden.

LO hävdar att de ser det som självklart att vi ska ha avtal som tar hänsyn till svensk konkurrenskraft, men undviker sedan att tala om att svenska företag måste kunna sälja sina varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser utomlands. Hur den inhemska konsumtionen, eller för den delen inflationen i Sverige, ser ut har ingen betydelse för vår internationella konkurrenskraft.

För svenska företag gäller det att vässa konkurrenskraften gentemot företag i länder som de senaste åren har kommit ikapp kunskapsmässigt, men inte lönemässigt. Vår export har vuxit, men exportmarknaderna har vuxit mer. När konkurrensen har hårdnat har vi inte hängt med.

Jämför vi med våra viktigaste konkurrentländer har Sverige varje år de senaste fem åren haft ungefär en halv procentenhet högre ökning av arbetskraftskostnaderna. Sverige har i dag bland de högsta kostnaderna för arbetskraft i Europa. Det är med andra ord dyrare för företag att skapa jobb här än i många andra länder.

Sverige har dessutom en av världens mest sammanpressande lönestrukturer. Det innebär att den stora inkomstskillnaden inte finns mellan den som har jobbat på en arbetsplats ett långt yrkesliv och den som är helt ny på jobbet, utan mellan den som har ett arbete och den som är beroende av bidrag.

Även ingångslönerna på svensk arbetsmarknad är betydligt högre än de inkomster som försörjningsstödet eller exempelvis studiemedel ger.

LÄS OCKSÅ Debatt: Osäker värld kräver låga avtal – Svenskt Näringsliv

Vi är djupt oroade över det ökade utanförskapet och de höga trösklarna till arbetsmarknaden som ökar klyftan i samhället mellan att ha och inte ha ett jobb. Samtidigt har anställda i breda grupper i Sverige sedan mitten av 1990-talet haft en reallöneutveckling på närmare 60 procent. Detta är LO högst medvetna om. Den statistik LO stöttar sig på när de talar om inkomstskillnader sammanblandar dock lön och andra inkomster.

Det centrala är att minska utanförskapet, men detta är de ledande företrädarna inom LO mindre angelägna att tala om. Menar LO allvar med att de vill att fler som i dag har låga inkomster ska få det bättre ekonomiskt borde de sluta driva på för högre ingångslöner. I det läge Sverige befinner sig är det skadligt att höja trösklarna till arbetsmarknaden. Och utan stärkt internationell konkurrenskraft försvagas möjligheterna för företag att utvecklas och växa med fler anställda i Sverige, vilket inte minst drabbar dem som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.

I avtalsrörelsen är det av största vikt att parterna tecknar avtal som stärker vår internationella konkurrenskraft. Ska vi se fler jobb växa fram i Sverige och undvika att tappa ytterligare andelar på exportmarknaderna är en nedväxling av löneökningstakten nödvändig.

Peter Jeppsson, vice vd, Svenskt Näringsliv
Bettina Kashefi, chefekonom, Svenskt Näringsliv